Herregud, vad hände. Tiden tog slut. Men framför allt tog inspirationen slut. Som kreatör brukar jag aldrig ha några som helst problem med att hitta inspiration. Det är ju liksom mitt vardagliga jobb. Men den här coronan dödade allt. Så det är därför jag varit borta ett tag. Jag har som alla andra i min bransch såklart haft tapp med jobb och bokningar och jag har ju inte haft möjlighet att genomföra mina workshops under mars, april, maj vilket såklart är supertrist. Jag försöker hålla öppet i Ateljén för att ändå försöka upprätthålla någon slags normalitet och det är fortfarande underbart kul varje lördag när folk kommer förbi.

Jag börjar se ljusning just nu ändå, fler och fler av jobben blir av, kunder vågar göra bokningar och ta jobbeslut och solen skiner mer och mer vilket ger mig energi.

Idag tog jag och min vän Karl Martindahl beslut om att hålla en mini workshop ihop i hans växthus. En punkodlarworkshop som handlar om att våga börja odla, även om man inte kan allt. Han ska berätta om odling och jag om vad man kan göra med all skörd sen. Så kul! Mer info och anmälan hittar ni här. 

Förutom det förbereder jag en kul plåtning just nu, jag skissar lite olika grafiska profiler, flyttar om i Ateljén och fotar till min webshop. Allt i lagom mak. Tror faktiskt att min kropp och knopp ändå på något sätt behövde en lagom paus. Hoppas inspirationen är igång nu så vi hörs snart igen. Kram Katrin

Förra veckan tog jag med mig min kära vän Rebecca Ekström och drog på turné, via Helsingborg och Butik Linnea vidare till The Norrmans en timmes bilfärd söder om Köpenhamn.

har aldrig besökt Butik Linnea tidigare men blev helt lycklig över att stiga in genom dörren. Kan varmt rekommenderas om ni har vägarna förbi Helsingborg.

Jag suktade efter att köpa med mig hortensikransarna men insåg att de skulle ha svårt att klara bilresa med hela bilen full med prylar.

Vi bodde i Villa Lars, ett av mina favvorum helt klart. I villan får bara de som bor där vistas, så här magiskt fint är det i köksdelen i villan.

Vi tog givetvis en tripp upp i butiken, och Rebecca fick med sig en fotölj hem.

Lugnet man känner här är något av det skönaste jag vet. Man blir avstressad och lycklig.

Vi tog också en tripp till Paradehuset någon mil bort. Älsk. Ångrar att jag inte besökte det förra gången jag var här…

Så myket fint för ögat.

Alltså det här parasollet… Har ett liknade i Ateljén men den här färgen var galet fin. Dock inte till salu.

Sen fick jag och Rebecca lov att tjuvtitta på Anna & Lars nya projekt The Norrmans by the Sea. Ännu ett ställe att älska! Kommer bli en magisk plats när de är färdiga. Redan nu kan man boka hela huset. Kolla här.

Tillbaka till The Norrmans åt vi middag med övriga gäster. Alltså äääälskar social dinners. Och vi hamnade bredvid världens härligaste folk. Kan inte bli annat än succé.

På vägen hem hade vi fått tips från Anna om att ta en tripp till självplocken där man kan plocka hur många dalior som helst. Och det gjorde vi. Jag köpte en hel hink och Rebecca likaså. Kolla in vilken fantastisk plats. Tyvärr vet jag inte vad det hette men det låg på vägen mellan The Norrmans och Köpenhamn.

Fullpackad bil med allt man behöver….

Förra veckan jobbade jag på Gotland. Jag har stylat åt min vän Malin Lindner som hållit workshop i bröllopsfotografi. Oj, vilken vecka vi har haft. Vädret, deltagarna, locations, maten, boendet på Hotel Stelor. Ja allt har varit en dröm.

Första dagen började runt lunch, Malin höll en presentation medans jag och Nika som är blomsterkreatör förberedde för kvällens fotoutflykt.

Fantastiska Miss Papperista hade gjort de allra vackraste placeringskorten, inbjudningskorten och save the date.

Den här buketten kommer från Irisdals Blomsterhandel i Visby, så himla fin.

Vi höll till på Surflogiet på Tofta söder om Visby. Vilken magiskt ställe, blir lite arg på mig själv att jag inte varit där innan. Måste till Gotland i sommar igen.

Så här såg det ut hela kvällen.

Malin ser till att allt allt ligger som det ska. Förresten, klänningen kommer från Abby Waits. Älskar den.

Under hela vistelsen bodde vi på Hotel Stelor, ett av mina absoluta favvoställen på Gotland. Har varit där många gånger. Och blir aldrig besviken. Och det har blivit ännu bättre sedan My & Linus tagit över.

Dag två och dags för nästa fotografering. Jag byggde upp ett rum med rekvisita för att deltagarna skulle kunna träna på att fota förberedelser.

Lite smått och gott som fick åka med från Ateljén.

Kvällens location var Kovik. Där vi plåtade mitt bland kossorna.

På dagen var jag och Nika på äventyr. Vi tog en sväng till Gunnar på Buters Eko så Nika fick gå loss i blomsterhavet.

På kvällen överraskade jag och Nika gänget med en utomhusdukning i mörker, så de fick träna på det också.

Sista dagen innebar dukning i Stelors sommarmatsal och stillebenfotografering. Här hänger min mormors bröllopsklänning.

Jag och Nika byggde en dukning med fokus på återvunnet material och material från naturen. Nika gjorde ett molm av ormbunkar och en bukett där allt var plockat i nautren förutom rosorna som hon hade över från ett gammalt jobb.

Jag gick loss i Linus kompost och hittade de allra vackraste skalen som jag använde till dukningen. Krispigt, vackert och bra.

Physalisskal, kan inte komma på något vackrare just nu.

Tack Malin, Stelor och gänget för den här gången. Kommer snart tillbaka.

Vet nästan inte ens hur jag ska kunna få ihop det här inlägget för att göra det rättvist. Har dragit på det några dagar nu för det är svårt. Svårt att visa hur fantastiskt enastående magiskt det var att fira sin 40-årsdag på Villa Strömsfors.

Några av er vet att jag sedan 1,5 år tillbaka hade bokat en helt annan festlokal. Och att tanken var en riktigt stor fest med hippietema. Just därför har jag sparat på sidenblommor i över ett år nu. I stort sett varje gång jag varit på loppis har jag kommit ut med hela korgen fylld av billiga begagnade sidenblommor. Jag hade sett en hel blomstervägg framför mig i den där ladan jag bokat.

Men så började det dra ihop sig till att skicka ut inbjudningar till festen och jag kom på mig själv med att jag inte tyckte att det var kul. Jag som älskar att anordna och fixa fest över allt annat. Jag försökte fundera ut vad det var som gjorde att lusten inte fanns och att allt bara kändes trist, jobbigt och opepp. Efter tre år av totalt kaos i våra liv var det lugn och ro jag behövde. Eller behöver. I allt. Jag behöver samla mig. Lugna ner tempot. Och umgås med mina närmaste. Ha en mognare fest. Inte så mycket dricka. Mer kärlek, värme, vänskap och god mat. Så jag bestämde mig.

När jag och Robert var på Villa Strömsfors i våras föll jag pladask. Ville inte åka hem. Och jag ville visa villan för alla jag kände, för jag visste att de skulle känna likadant.

Vilken plats på jorden kunde vara mer perfekt för att fira sin 40-årsfest på liksom.

Så vi firade alltså min fest här. På Villa Strömsfors utanför Svenljunga, mitt i ingenstans. Men samtidigt i himmelriket.

Vi hyrde hela villan, vilket man kan göra årets alla dagar. Då klarar man sig själv, lagar sin egen mat i köket osv.

Villan har 9 rum, och 19 sängplatser. Så fick det bli. 19 personer, vänskap, mat, vin, bad och kärlek.

När alla kom klockan 14.00 började det regna. Men vi startade med fika i punschverandan så det gjorde liksom inte så mycket.

Farmor Alice sockerkaka med blomsterströssel och kaffe.

Sen ville de flesta bada även om det regnade så vi hängde vid poolen under taket i pergulan och drack bubbel.

Klockan 16.00 ungefär ville min syster så gärna att alla skulle samlas i lilla matsalen, hon ville hålla ett litet tal sa hon. Så vi samlades där i morgonrockar och badhäng med bubbel i handen. Sophia började prata och redan innan hon sa sina första ord grät jag floder. Hon harklade sig och sa att hon ville sjunga en liten sång. (OBS! Hon är helt tondöv och har aldrig sjungit i hela sitt liv). Jag trodde att hon kanske skulle rappa sig igenom något slags musikaliskt stycke… Musiken börjar och en magisk sångröst tar ton. Vid det här laget kände jag mig trygg – hon skulle mima till en spotifylåt. Skönt…

Men så fel jag hade, så oerhört lurad jag blev. Det var istället vår gemensamma vän AnnaKarin Ranelf som tog ton, och som sedan tillsammans med sin pianist spelade fyra obeskrivbara låtar för oss. Bland annat Fields of gold som hon överraskade mig och Robert med på vårt bröllop för 14 år sedan och Somewhere over the rainbow. Vi det här laget kunde jag inte hejda min gråt längre. Vi kan kalla det att snorgråta… Och när jag inte trodde att jag kunde gråta mer säger AnnaKarin att hon fick feeling när Sophia ringde för några månader sedan och därför har skrivit en egen låt. Från min syster till mig ur min systers perspektiv de senaste åren. #snoooorgrååååt. Låten är något av det allra vackraste jag någonsin hört. Den kommer förmodligen att släppas på riktigt, så därför kommer jag inte berätta mer förrän det är gjort. Men då, då ska ni få höra på någon magisk. Läängtar efter att få spela den för er. Lovar att återkomma så fort jag vet mer.

Klipp till söndergråten Katrin. Kan lika gärna bada. Måste ändå sminka om allt. Gör bomben med kläderna på. Det får man när man fyller 40. Gött ändå.

Kan ju visa snabbt hur jag såg ut på söndag kväll med ögonmask mot puffy eyes efter all glädjegråt… Har på riktigt aldrig gråtit så mycket av glädje någonsin.

Efter bomben i poolen och dusch var det dags för matlagning, vin och finheter. Men det får bli ett eget inlägg för jag kippar fortfarande efter andan efter rördheten i att skriva om allt fint.

Kan inte med ord eller kramar nog tacka alla ni som var med och firade mig. Tack, tack, tack för att ni gett mig en av mitt livs finaste upplevelser!

Kram  från den snorgråtande 40-åringen

Just nu är jag världens lyckligaste. Sjukt läskigt att säga, men efter att ha firat min 40-årsdag på Villa Strömsfors med 18 fantastiskt fina vänner kan jag inte känna annat än ren lycka. Jag snorgrät mig igenom hela helgen med poolbad, överraskningar, matlagning, sång om systerskap, sång om vänskap, tal, makalösa presenter och vänskap. Inget kan någonsin överträffa den här helgen och kärleken jag känner just nu. Lovar att återkomma med ett lååångt inlägg inom kort men just nu är jag helt slut och måste vila ikapp mig lite inför allt  kul jag har i kalendern framöver.

Den senaste tiden har jag skissat moodboards, samlat rekvisita och planerat in i minsta detalj till en kommande fotografering som jag ska stylas i höst. En av de saker jag förbereder är att samla och torka massor av olika typer av växter. Bland annat plockade jag ogräs mellan stenarna på vår framsida och fick ihop ett helt fång av vallmo. Så galet vackra.

Jag älskar tanken på att styla med saker som är gratis, second hand, annorlunda och unikt. Därför gör jag mig gärna besväret att förbereda, skapa egen rekvisita eller leta länge för att få till precis det jag ser framför mig. Det gör det hela så mycket mer äkta tycker jag.

När jag hade plockat vallmon använde jag ett vanligt hushållssnöre och band en rosett runt rötterna (i det här fallet ville jag ha kvar rötterna för jag tyckte de var så himla fina).

Sen hängde jag buketten upp och ner på en krok på vår knopplist utomhus i värmen.

Nu har den hängt i över en vecka och den ser exakt likadana ut fast torkad. Tjohooo, det funkade. Om den hamnar i bild på min styling eller inte får ni se någon gång framåt jul.

När vallmon funkade så bra fick jag feeling och hängde upp resten av ogräset också.

Igår stod det 40-årsfest för min fina vän Sofia på schemat. Hon hade pimpat hela trädgården för fest. Så himla fint. Dukning med sommarblommor och linneservetter mitt på altanen. Ett badkar fyllt med prosecco, öl, nyponrosor och is. Hur himla härligt! Och proseccon kunde förstås pimpas med valfritt plock. Självaste 40-åringen i egen hög person. Stor grattis fina Fia!Sofia och Jakob har stans absolut mysigaste altan. Häst – frågor på det?!Om man gillar Adelins altan så ääääälskar man deras lilla inredda garage. Världens gulligaste.Perfekta stället att festa ända in på morgontimmarna. Vi stannade visst till 03.30-isch… Oooops.Av oss i närmaste gänget fick Fia en resa till Palma, så i augusti åker vi fyra tjejer på en riktigt härlig långweekend. Längtar! Om vi är trötta idag – svar jaaa. Men det var sjukt värt det.

Hade tänkt skriva ett långt inlägg och tacka för alla fina kommentarer och meddelanden jag fått på mitt inlägg om mitt femårsfirandet och berätta mer om vad jag gjort i helgen. Men solen är så förbaskat skön så jag passar på att njuta ute istället. Återkommer.

I början av veckan var det så äntligen dags för Lovely Life träff på Siggesta Gård på Värmdö utanför Stockholm. Så galet kul att träffa alla. Vilket enastående mysigt ställe Siggesta Gård var, kan varmt rekommenderas både för barnfamiljer då de har massor av djur, ponnyridning och mysiga lekplatser, men också för vuxna som vill njuta av mysigt boende, god mat och trevligt häng. Viktoria i full gång med att dokumentera Smedjan. Först var det dags för lunch i stora matsalen på Siggesta, fiskgryta och färskt bröd. Galet gott (även om många av er vet att jag gärna undviker fisk). Sen var det det dags att checka in och göra sig hemmastadd inna vi drog igång med kransbinderi med min kära bloggkollega Nika som driver Skillad Floras.De ljuvliga blommorna kom från Interflora. Jag  lärde mig massor, bland annat den smarta grejen i att skapa en krok längst bak om man binder kransar. Att jag aldrig tänkt på det…Linda gjorde en ljuvlig krans som passade så fint på skåpet i rummet. Sen var det såklart dags att plåta lite också, eller ja, lite, allt brukar dokumenteras på de här träffarna… Massor av blommor, och kreatörer – kan inte bli annat än bra. Det här var nog ändå min favoritbild från dagen. Isabelle var så himla fin med sina lackskor och den röda prickiga klänningen. Kvällen tillbringade vi med trerätters, vin, brasa och en massa härligt snack.

För mer bilder och historier kring träffen, ta en titt hos Emma, Mia, Linda, Anna, Isabelle, Nika eller vår sprillans nya kollega Viktoria som alldeles snart bloggar hos oss. Lina och Therese vi saknade er!

Som ni kanske vet vid det här laget var jag i Göteborg förra helgen när solen sken och livet lekte loppan. Som vanligt hamnar jag alltid på vissa ställen när jag är i Göteborg. Såklart är Artilleriet ett av de ställena. Jag hittar alltid en massa saker att samla på, som det här fatet som jag trånat efter i evigheter. En svala liksom. Så vacker så man storknar. Föll pladask för den lilla smörkupan också men den kändes i dyraste laget så det får bli någon annan gång.
Sen var det ju den här båten. Ett måsteköp för en kvinna som gift in sig i familjen Bååth. Och vet ni nu när jag har byggt ihop den såg jag att den faktiskt är till för att flyga drake med även om jag inte har tänkt göra det själv så är det ju magiskt härligt ändå.När vi ändå är inne på Göteborg så måste jag ju återigen tipsa om mitt nya favvoställe där Hello Monkey goes italian. Vi var där både fredag kväll och lördag lunch. Totally looove it.

Godmorgon Göteborg. Godmorgon Hotell Eggers. Ett av mina absoluta favorit get-away-ställen i Göteborg.Har lyssnat på jazz på den här fina, och legat kvar länge i himmelssängen, redigerat bilder, ätit lång frukost, pratat. Så mysigt och så länge sedan sist.   När jag checkade in igår fick jag den här. Det är Eggers egen avocadoröra med chili som de alltid har på frukosten. Hur fint!!! Älskar verkligen att hänga här. Nu ska vi ut och göra stan. Solen skiner och Göteborg ger oss vårkänslor. Tjohooo.

Oj vad jag har njutit i helgen. Andats ut, andats in. Sovit länge, blivit bortskämd av släkten och promenerat i vårsolen. Jag tror till och med att jag har fått lite solbränna på näsan. Vi har hängt hela helgen hemma i Åmål där både jag och Robert är uppväxta.Den årliga påskparaden som drar man ur huse är en av Sveriges största.Och alla åldrar klär ut sig och går parad genom stan. Att stå bredvid är det allra bästa sättet att få återse andra hemvändare, gamla klasskompisar och vänner från förr. Att vara hemma i Åmål är som inpackning för själen. Det finns liksom inte speciellt mycket att göra och det är just det som är hela grejen. Att bara vara. Att gå i naturen, plocka vass och inte stressa till något. Barnen har påsklov och stannar en vecka hos mormor och morfar medans vi drar tillbaka till Jönköping för att jobba, måla spisen, planera trädgården, tvätta ikapp, storstäda och få gjort alla de där never endings storiesarna som jag skrev om här om dagen. Äntligen.

Just nu grämer jag mig något enormt medans jag slänger dessa stackare… Men det är ett jobb som måste göras eftersom vi åker bort.

Kolla, de är till och med fina i vår sopsorteringspåse.

Och så går jag runt och är himla nöjd med mitt nya köp. Den här fina tunikan från H&M. Kommer sitta fint med lite solbränna om några dagar.

Jag sorterar de sista kvittona till min bokföring. Om någon undrar är det det allra tråkigaste jag kan utsätta min kropp för. 

Och så dricker jag kaffe och målar naglarna knallröda. Knalliga naglar är ett måste när man åker till solen – det är sen gammalt. Tjohoo nu drar vi om några timmar.

Min nya orkidée älskar tyvärr inte sin plats i mitt köksfönster. Men kolla hur fina de torkade rackarna blev när de föll av. Kunde inte hålla mig från att spara dem i min egendrejade lilla skål som jag gjorde på workshopen med Babes in Boyland på Gotland i höstas. Jag fullkomligt älskar halvdöda blommor. Mer än de levande faktiskt.

En annan finhet är den här. Såklart själva skylten, men framför allt själva finheten i att Anna hittade den på en loppis långt bort, och släpade hem den för min skull. Hur fint! Tänk om alla människor vore så givmilda och fina.

En annan finhet var den här boken jag fyndade för någon tia på Myrorna här om dagen. Så himla snygg. Har dock inte hunnit läsa något i den än.

Och så har vi mina ranunklar då förstås. Fina som få.

Har också gått och förälskat mig i brudslöja. Tänk att brudslöjan och nejlikan liksom har kidnappats av tråkiga tantbuketter. De är ju makalöst vackra och liksom lite sköra på något vis. Jag gillar att ha dem för sig själva så här, då får de liksom ta sin egen plats och inte vara utfyllnad bland rosor och nejlikor.

Just nu är tiden min värsta fiende. Jag hinner inte med. Men snart tänker jag att tiden finns. Jag önskar att jag hade mer tid att träffa vänner. Skriva riktiga brev på brevpapper, med fin penna och allt. En nära vän väntar barn och jag har inte träffat henne på evigheter. Skulle bara vilja sitta ner, krama henne och prata om gamla språkresor och vänskap. Flera andra kommer jag inte ens ihåg sist jag såg. Fast jag vet att de finns där. Och jag finns för dem.

Tiden för varandra, han och ja. Den vill jag också ha mer av. Vi hade som nyårslöfte i år att vi skulle införa date nights. Himla bra idé faktiskt. Vi har inga barnvakter nära och därför blir det sällan tid för bara oss. Igår bestämde vi tid, klädde upp oss (nja, inte riktigt så mycket som bilden får en att tro), gjorde film- och popcornmys till barnen och tog en taxi in till Izakaya Station. Ett makalöst trevligt litet krypin på en obefintlig gata här i Jönköping. Deras steambuns och dumplings – OMG.

När vi kom hem hade våra barn skapat romantisk mys för oss i form av skumbad, vin, choklad och TV-mys. Typ den finaste presenten ever. Från och med nu står det date night i kalendern minst varannan månad.

Jag har något emot orkidéer, men kan egentligen inte säga vad eller varför. Förmodligen är det att de får mig att tänka på sent nittiotal och någon typ av orkidéeexplosion. Men idag förändrades allt, jag sprang nämligen på den här ljuvliga pjäsen och var tvungen att slå till. En stor maffig tre-stänglad sak med massor av blad (bladen gör den till en helt annan växt) som ska få spegla våren i mitt fönster.

Och så måste jag visa er det här fina ekollonet som jag stått i vänt på och som jag nu äntligen köpt av keramikern Annica Lööf. Huur fint!!!

Förutom orkidéen har jag också slagit till på en doftjasmin på båge och snodde Johannas fenomenala idé att helt sonika slakta bågen och låta den hänga fritt. Makalöst vårigt och fint.

Med inspiration från min bloggkollega Lina kommer här en liten summering av årets bästa, årets mest inspirerande, årets roligaste och årets viktigaste…

Årets favoritbilder – Flora och kjolen, och humlan i Hornbæk.

Årets mest inspirerande vecka – Veckan då jag först hängde med en hel hög kreatörer på Gotland och sedan i stort sett åkte raka vägen till Paris med mitt kreativa team på Sandberg Wallpaper.

Årets pepp – Gör bara gör Katrin, vad har du egentligen att förlora.

Årets tema – frihet, fjärilar och en känsla av förändring.

Årets roligaste utmaning – att bli en del av det kreativa teamet på Sandberg Wallpaper.

Årets vackraste blomma – Det måste nog vara den här dahlian.

Årets roligaste jobb – Lanseringen av kollektionen OAS för Sandberg Wallpaper.

Årets mysigaste hotellupplevelse – Att vakna upp av solljuset i hörnrummet på Hotel Eggers med min man bredvid.

Årets mysigaste familjesemester, att låna en båt, stanna i land och sova i ruffen.

Årets nya upptäckt – Krukmakeriet i Mölle.

Årets kusinhäng – Springa bland äppelträden på Rudenstams.

Årets festlighet – Midsommar i Adelins garage.

Årets mest gillade bild på Instagram. Life is like a box of wishes.

Årets härligaste sommardag – När Minna plockade syréner på baksidan.

Årets roligaste event – När jag anordnade träff för alla bloggare på Lovely Life här i Jönköping.

Årets reseguide – Äntligen fick jag färdigt min guide till mitt Jönköping.

Årets stoltaste ögonblick – Det måste ändå va när jag blev nominerad till årets marknadsförare i Jönköping för andra gången. Även om jag inte vann, har en liten fågel viskat i mitt öra att jag fick full pott i kreativitetskategorin. Och vad kan vara mer vinnigt än att få full pott på kreativitet liksom.

Årets galnaste – När jag hittade min studio på Oprah.com. I samband med att boken Studio lanserades (där jag är med) valde Oraph.com ut min studio som en av de fem mest inspirerande.

Årets äh-va-fanken-jag-kör – Min pop-up-loppis i förrådet. Galet, annorlunda och fantastiskt kul.

Årets kärlek-vid-första-ögonkastet – Den här tavlan av Lisa Agurén.

Årets viktigaste – #metoo. Och allt som är så nära, och som har varit en så stor del av vår familjs liv under de senaste åren. Tänk att så många kvinnor blir behandlade så fasansfullt illa och att så många står bredvid och bara tittar på. Samhället sviker allra mest. De som egentligen ska skydda. Måtte #metoo göra skillnad på riktigt.

Årets resa – Maldiverna.

Årets viktigaste – Familjen.

Ja, det var en summering av 2017. Snart återkommer jag om vad jag önskar mig allra mest av 2018. Ha en fin nyårsafton och ett fantastiskt gott nytt år.

Kram Katrin

Följ mig på Bloglovin & Instagram

Alltså kolla detta… Jag dööör va fint. Mina studiogrannar och vänner på Smålands Skinnmanufaktur har verkligen skapat magi i sina nya pressbilder som släpps idag. De har möblerat om och uppdaterat sin webb och tillsammans med stylisterna Sundling/Kickén och fotograf Emily Laye har de skapat den vackraste storyn jag sett på vääääldigt länge.Bilderna i all sin enkelhet gör mig knäsvag. Så enkelt men ändå så fantastiskt vackert.

De här vaserna är sprillans nya, skulle nog verkligen kunna tänka mig att be tomten om en av dem till min studio.

Alla produkter är gjorda i Sverige och kärleken till hantverket sitter i varendaste liten detalj.

Foto: Emily Laye. Styling: Elin Kickén & Evalotta Sundling för Smålands Skinnmanufaktur.

Just nu ser jag aprikosa amaryllis överallt i mina flöden och jag blir så glad att världens finaste blomma får allt fokus den kan få. När jag hade min lilla pop-up-loppis i förrådet i slutet av mars i år gjorde jag och min kära vän Linda allt vi kunde för att ge den ett nytt liv som vårblomma. Linda som är utbildad florist säger att den är som allra vackrast på våren egentligen, men att ingen vågar ta in den då för att alla förknippar den med julen. Himla synd på en så galet vacker blomma tycker jag.Kolla hur vackert…

[Foto Katrin Bååth]

Just nu inspireras jag av en hel hög med människor och saker. Till exempel grymma Anna Kubel, vår nya bloggkollega här på Lovely Life. Tonerna i hennes bilder är så himla krispiga och fina.
Elsa Billgren, min bloggfavorit. Hon delar med sig så fint av allt mellan himmel och jord, glädje och sorg. Arket, antiform i sin renaste form liksom. Ditte Svanfeldt, fanken vilken inspirerande kvinna. Håller tummarna för att hon vinner pris som årets inspiratörsmama.Och sist men inte minst Emma Svensson. Alltså den kvinnan. Jag får ståpäls. Inte nog med att jag vill följa varje steg hon tar på sin väg mot sina 49 peaks, jag skulle kapa av mig armen för att få tillfälle att gå hennes modefotokurs under ett helt år. Emma rockar fett helt enkelt. I allt hon tar sig för.

[Bilderna är kärleksfullt lånade från Anna, Elsa, Ditte, Arket & Emma.]