Verkar som jag har närt en blivande stjärnkreatör vid min barm. Den här fantastiska ungen har ett kreativt sinne som slår mig med hästlängder. Och tröjan har hon förresten sytt själv, min älskade Minna.
Familjen
Mitt ankare.
Idag för exakt 25 år sedan satte jag och min vän Nina oss på en buss till Svanskogs Folkets Hus för att planka in på ett gymnasiedisco. Vi gick i åttan, livet lekte och vi hade hela världen för våra fötter. Inte visste jag då att den där bussresan skulle förändra hela mitt liv. Den skulle ge mig inte bara en egen herr Bååth och två fantastiska småjollar utan framför allt ett ankare. Ett livsankare. Det är vad du är för mig Robert.
I love NY.
Vad hände med sommaren.
Den här veckan har det varit som om att Vättern varit arg när jag tittat ut genom fönstret i studion. Nordanvind och höga skummande vågor. Jag har haft fullt upp så egentligen har det inte gjort så mycket, men ack vad jag skulle vilja ha några fler dagar av sommar, sol och kvällsmat på Vätterstranden.