Herregud, vad hände. Tiden tog slut. Men framför allt tog inspirationen slut. Som kreatör brukar jag aldrig ha några som helst problem med att hitta inspiration. Det är ju liksom mitt vardagliga jobb. Men den här coronan dödade allt. Så det är därför jag varit borta ett tag. Jag har som alla andra i min bransch såklart haft tapp med jobb och bokningar och jag har ju inte haft möjlighet att genomföra mina workshops under mars, april, maj vilket såklart är supertrist. Jag försöker hålla öppet i Ateljén för att ändå försöka upprätthålla någon slags normalitet och det är fortfarande underbart kul varje lördag när folk kommer förbi.

Jag börjar se ljusning just nu ändå, fler och fler av jobben blir av, kunder vågar göra bokningar och ta jobbeslut och solen skiner mer och mer vilket ger mig energi.

Idag tog jag och min vän Karl Martindahl beslut om att hålla en mini workshop ihop i hans växthus. En punkodlarworkshop som handlar om att våga börja odla, även om man inte kan allt. Han ska berätta om odling och jag om vad man kan göra med all skörd sen. Så kul! Mer info och anmälan hittar ni här. 

Förutom det förbereder jag en kul plåtning just nu, jag skissar lite olika grafiska profiler, flyttar om i Ateljén och fotar till min webshop. Allt i lagom mak. Tror faktiskt att min kropp och knopp ändå på något sätt behövde en lagom paus. Hoppas inspirationen är igång nu så vi hörs snart igen. Kram Katrin

Vad gör du nuförtiden. Varför hör du aldrig av dig… Det vara alldeles för länge sen vi sågs… Ja vad gör jag egentligen? Tiden är min fiende, att göra listan min värsta motståndare. Så vad gör jag då kan man undra.

Just nu är jag mitt i lanseringen av min webbshop som jag skissat på sedan i våras. Det enda som är kvar nu är lite nya bilder och så ska min vän Loredana Rusu koda det allra sista. Hon är förresten världens bästa, den första jag jobbat med som både är duktig på design och kod, som kan se en skiss och se till att hemsidan ser i stort sett identiskt ut. Heja henne! Ni kan läsa mer om henne på loredanarusu.com

Ja, men Katrin du har ju sagt att du aldrig skulle ha någon webbshop? Nja, en webbshop har jag redan haft i många år men när Ticktail lades ner blev det för jobbigt att justera så därför har den legat nere i cirkus ett år. Men en webbshop har hela tiden legat i pipen. Det jag har sagt och lovat är att det man kan uppleva i Ateljén inte ska kunna köpas på webben. Och där är jag benhård. Ateljén är och ska vara den allra härligaste upplevelsen som man måste uppleva med alla sinnen. Så i webbshopen kommer man kunna köpa mina egna produkter (finns bara hos mig i hela världen), mina egna art prints i limiterad upplaga, de sista exemplaren av mina och Sara Landstedts posters Fairytale by Landstedt/Bååth, några få utvalda favoritprodukter och mina worskhops, utbildningar och föreläsningar. Nog om det, inom någon dag får ni se själva då är jag live. Wish me luck!

Annars då. Jo jag har blivit nominerad för tredje gången (ingen annan som någonsin blivit) till det fina epitetet Årets marknadsförare i Jönköpings Län. ”Priset har delats ut sedan 1992 till det företag, den organisation, förening eller person i Jönköpings län som under året varit bäst på att marknadsföra sig. Det kan vara en stor eller liten kreativ insats som belönas. Det viktigaste är att aktiviteten har lett till en iögonfallande marknadsföring och stor framgång för vinnaren.” Lördagen den 14 mars är det dags för Jönköpingsgalan och då får vi se hur det går. Håll tummarna!

I Ateljén är det fullt ös just nu. Igår var det kombuchakurs med Yoi Kombucha, på torsdag har jag en föreläsning tillsammans med Science Park, på lördag är det öppet i butiken (klockan 11.00–14.00) och nästa vecka är det dags för Good Shit Workshop. Så ja, Ateljén håller mig sysselsatt. Men jag älskar det.

När jag inte är i Ateljén sitter jag framför min dator. Just nu håller jag på med tre olika grafiska profiler, produktdesign, ett inredningsprojekt, ett influencerevent och lite annat smått och gott. Många vet kanske inte att jag i grunden jobbar som art director, creative director, stylist och eventkreatör. Ateljén och bloggandet är mina sidoprojekt.

Tillsammans med min vän PT:n Rebecca Ekström är jag också mitt i planeringen av ett retreat på nyrenoverade Norrmans by the sea. Men platserna gick fort så just nu finns det bara en plats kvar. Häng på vetja! Ni hittar all info här.

Oj, det här är lika svårt varje år. Men på samma gång väldigt kul. Här kommer mina drömmar om 2020.

#1. MER TID FÖR MIG SJÄLV OCH MIN FAMILJ.
Med ett år fyllt av renovering av Ateljén har det inte varit helt enkelt att bolla allt. Så i år vill jag att det blir fokus dels mig själv, men också på familjen.

#2. ATT ATELJÉN SKA FÅ FORTSÄTTA UTVECKLAS.
Jag önskar att jag får tid och energi till att fortsätta utveckla Ateljén. Den är inte på långa vägar färdig på något sätt. Varken som plats, butik eller eventlokal. Och så älskar jag att inte ens jag själv vet vad som kommer ske där i framtiden. Just nu är Ateljén en eventplats, en butik, en plats för workshops, fotograferingar, konferenser mm. Men i framtiden vill jag lägga till en massa annat också. Men inte ens jag vet vad. Och det är hela grejen.

#3. MER OCH FLER KUNDER MED HELHETSTÄNK.
Jag önskar mig fler kunder som vill jobba med mig från ax till limpa. Från produktframtagning, till grafisk profil, varumärkesstrategi, genomförande och lansering. Tror inte att alla där ute riktigt förstått att min Ateljé bara är ett litet sidoprojekt. Min huvudsyssla är som creative director.

#4. FLER GRYMMA SAMARBETEN.
Jag har några fantastiskt roliga samarbeten på gång. Och fler vill jag ha. Där ett plus ett blir tre. Där min kunskap och erfarenhet blandas med ett varumärke som vågar gå sin egen väg. Där vi tillsammans kan lyfta och frodas tillsammans.

#5. DET DÄR STORA HOTELLPROJEKTET.
I flera år har det stått övert på min drömlista att få göra ett hotell. I allt från första grundtanakarna, genom grafisk design och varumärkesbyggnad till inredning och detaljttänk till lansering och marknadsföring. Håller tummarna för att just ett sånt projekt ska landa i min varumärkesfamn.

#6. ATT FORTSÄTTA JOBBA MED TAPETER.
Ända sedan den dagen jag lämnade tapetbranschen har jag längtat tillbaka till den. Inte i den konstellation som var, men i en annan. Jag var grym i den branschen. Har faktiskt aldrig varit bättre. Men jag var liksom inte färdig.

#7. ATT FÖRELÄSA MER.
Jag älskar att hålla låda, att berätta och förmedla min kunskap vidare. Jag håller ju egna workshops i min Ateljé och på till exempel min och Malin Lindners kreativa kickoff, men jag skulle gärna göra det i ännu större utsträckning gentemot företag eller föreningar det här året.

#8. JAG VILL HA F…KING 10 000 FÖLJARE.
Har blivit besatt av att kunna swipa – bara för jag inte kan det. Så 10 000 följare på Instagram är en av årets mål.

#9. STYLA EVENT.
Jag vill lägga till några riktigt härliga stora eventstylingar i min portfolio. Tänk stora företag som har budgetar för att göra saker ändå in i miiinsta detalj. Eller ja, det behöver inte kosta multum, bara finns lagom för att kunna genomföra allt man vill.

#10. ETT EGET KREATIVT PROJEKT.
Ett projekt som resulterar i en utställning eller annan typ av lansering. helt utan kund och budget. Har ett kul projekt på G, om det blir av kommer ni bli varse…

#11. FLER EGNA PRODUKTER.
Hittills har jag smygstartat tanken om att ta fram egna produkter, men jag vill göra många fler. Idéerna är det inget fel på, bara tid och kapital som fattas. men i år ska det ske.

#12. JOBBA UTOMLANDS.
I år vill jag resa mer. Inget inspirerar mig mer än att resa. Nya platser. Nya människor. Nya projekt. Nya reseguider.

#13. THE BOOK OF GOOD SHIT.
Ja, den här har legat med flera år nu. Har inte namngett den förrän förra året men nu så. The book of Good Shit. En bok. När, var, hur vet jag inte men den boken vill jag ge ut.

Ja, det var mina drömmar om året. Håller tummarna för att det här blir året när det händer.

För 15 år sedan gick jag in i den berömda väggen. Det small rätt rejält och kroppen började bete sig konstigt. Jag fick spasmer i hela kroppen, sov dåligt, fick ont i huvudet hela tiden och kreativiten la av helt. Fick kämpa mig upp ur sängen och bara en sån sak som att prata i telefon var vidrigt. Jag var sjukskriven ett år och räddningen blev att jag blev gravid.

Vad jag tog med mig för lärdom? Gör inte om samma misstag igen. Låt inte andra personer bestämma över ditt liv. Gå inte emot dina egna övertygelser. Ät inte bajs som andra serverar. Gör bara good shit med good shit-personer på good-shit-vis. Sen dess har jag sprungit på flera personer som har försökt få mig att äta deras bajs. Men vet ni, jag har stått upp för mig själv och det jag tror på allra mest, även om det har kostat enormt med både pengar och energi. Mitt recept för att inte nå väggen igen är att alltid vara sann mot mig själv och det jag tror på. Den attityden har räddat mig de senaste 15 åren, men jag vet att det finns en himla massa annat som kan få mig dit igen.”Duktiga flickan”, tidsoptimisten, perfektionisten & mamman i mig är farliga spelare i en värld av tid och energi… Så jag tänkte så här:

Min idé med Ateljén är att samla en massa saker och personer som är good shit. Min nyfunna vän Hanna Bondesson Stresscoach är en sån person. I oktober poppar hon upp hos mig för att lära oss allt om preventiv stresshantering. Hur bra?! Skynda att anmäla er för platserna kommer nog ta slut fort. (Jag är redan anmäld, tjohooo)

BÄTTRE BALANS MED HANNA BONDESSON
Vill du få bukt med känslan av stress? Önskar du mer flow och en ökad känsla av autenticitet i såväl arbetsliv som privatliv? Sänk garden, höj blicken och upplev gemenskapen i en kul kurs med fokus på Preventiv Stresshantering.

I priset ingår fika och allt material.
Vänligen meddela eventuella allergier eller matpreferenser vid anmälan.

Plats: Ateljén, Tändsticksgränd 28, Jönköping
Datum: Kursstart 8/10, därefter 15/10, 22/10, 5/11.
Tid: Klockan 18.00–20.30
Pris: 1 795 kr (inkl moms) (4 tillfällen + hemövningar)
Anmälan: Anmälan görs till hanna@hannabondesson.se
OBS! Begränsat antal platser (13 st). Först till kvarn gäller.

Alltså på riktigt Katrin. Stanna upp, lukta på blommorna, njut lite för helvete… Och få inte dåligt samvete för allt du missar hela tiden, eller allt som går dig förbi i naturen just nu. Maj är alltid likadant för mig. Alltid mest att göra jobbmässigt, alltid mest dåligt samvete för allt jag missar. Och naturen är så vacker så man nästan gråter, och oftast slutar maj med att jag får en känsla av att jag har missat hela skiten. Hur gör man?

Och min dator är smäckfull av oredigerade bilder och ofärdiga blogginlägg från The Norrmans, från drejning med vänner, från Budapest, från workshop på Siggesta Gård, ja någon gång hinner jag väl ikapp med bloggen också tänker jag. Men inte idag…

Alltså, förlåt. Jag är så oerhört dålig på att blogga just nu. Inte ett enda inlägg har jag fått ihop på flera veckor. Mycket händer, men jag har liksom ingen inspiration att skapa bilder. I veckan var första gången jag tagit fram kameran på evigheter. Det är ett stort problem för mig. Halva året i Sverige får jag inte ett dugg sug efter att plåta. Andra halvan när ljuset finns vill jag inget annat än att fotografera allt vackert omkring mig. Hoppas ni har lite tålamod med mig under vinterhalvåret…

Men den här veckan har varit en av de mest inspirerande på väldigt länge. Jag har nämligen hängt runt i Budapest med världens bästa Malin Lindner. Vi har jobbat, plåtat, skapat framtid och bland mycket annat planerat en ny kreativ kickoff på Villa Strömsfors.

Snart återkommer jag med en massa tips och fina spots i en cityguide till Budapest och jag lovar att när vårljuset kommer är jag tillbaka i mitt vanliga fotomood igen. För ljus gör mig så galet lycklig. I Budapest gick vi upp i ottan för att fånga morgonljuset, och det var det bästa på hela resan. Gåshud minst sagt.

Ha en fin vecka!
Kram Katrin

Blev inspirerad av Nanna & Krickelin som berättade tio snabba om sig själva, så jag gör likadant. Här har ni tio saker om mig som ni kanske inte visste.

#1
Jag spottar alltid åtta gånger eller delbart med åtta när jag borstar tänderna… Ja, jag är skrockfull och har alltid varit. Varför det blev åtta har jag glömt.

#2
Jag är evinnerligt ledsen över att jag inte längre jobbar med Sandberg. Men på samma gång så enormt stolt över att ha stått upp för mig själv, för vad jag tror på, vad jag står för och för good shit. Det finns ingen annan väg för mig.

#3
Jag har något stort på gång, något nytt, något jag drömt om väldigt länge och något som är mer Katrin än något jag någonsin gjort tidigare. Faller allt på plats lovar jag att berätta inom kort.

#4
Jag är född och uppvuxen i fucking Åmål.

#5
Jag är en jävel på köttfärssås, i övrigt har jag inget som helst intresse för att laga mat.

#6
Jag träffade min man i Svanskog Folkets Park när jag var 13 år. Vi har varit oskiljaktiga sedan dess.

#7
Talet 13 är mitt turnummer, jag och Robert träffades fredag den 13:e, jag hade tretton stenar insydda i min bröllopsklänning. Har tretton stenar i min vigselring. De första siffrorna i mina offerter börjar alltid på tretton och tretton dyker alltid upp i mitt liv när något bra händer.

#8
Fjärilen är mitt djur. När jag och mina nära haft det extra tungt de senaste åren av olika anledningar och tvivlat på att det ens finns något gott här i världen har fjärilar satt sig i mina händer, flugit in genom fönstret till mig eller visat sig i hundratal på alla möjliga olika sätt. Inget ger mig sån tröst som när en fjäril visar sig för mig. Och det händer hela tiden.

#9
Jag har telefonskräck från helvetet. Avskyr att prata i telefon pga hör lite dåligt.

#10
Tio minuter efter att den här bilden togs låg jag på spången med näsan ner i mossen, hyperventilerade, grät och skrek rakt ut av ångest och orättvisa. Jag hade precis avslutat ett telefonsamtal med en kvinnlig polis, som tyckte det var viktigare att hålla sina felande kollegor och sina egna misstag om ryggen än att rädda två barn från ett monster…

Vill du berätta några snabba om dig?

Jag tror enormt mycket på tankens kraft och att man måste visualisera sina drömmar för att få dem att slå in. Så varje år summerar jag vad jag gjort under året och vad jag vill göra mer av. Det här är några av de saker jag vill göra mer av under 2019.

#1
Bygga något nytt kring mitt eget varumärke. Har redan kommit en lång bit på vägen med detta, lovar att berätta mer inom kort.

#2
Jobba med en massa nya kunder och varumärken. Jag brinner så för just detta, och längtar efter något nytt att sätta tänderna i.

#3
Bjuda in till en ny kreativ kickoff tillsammans med Malin Lindner. Det är redan bestämt, men datum ska sättas och planer ska smidas. Håll utkik!

#4
Göra saker för mig själv och min egen utveckling. Åka på workshops, inspirationsresor mm. Inget utvecklar mig och peppar mig mer än just det.

#5
Resa mer och göra fler cityguider och resereportage.

#6
Skapa intressanta, givande samarbeten. Högt och lågt, personligt och arbetsmässigt.

#7
Föreläsa mer om kreativt tänkande, kreativt ledarskap och good shit. Det här är en del av mitt företag som har fått legat lite på vänt eftersom jag har spenderat så mycket tid med en enda kund. Men jag brinner verkligen för att inspirera och hjälpa andra, både i deras personliga utveckling och i deras företagande och ledarskap.

#8
Skapa fler event, både åt mig själv och andra. Det absolut roligaste och bästa jag vet är att skapa helheter och sedan visualisera det ända in i minsta detalj. Och jag veeeet att det fungerar.

#9
Fotografera mer och sälja fler bilder. Jag skulle aldrig kalla mig fotograf, och tackar nej till en hel del fotojobb för att jag helt enkelt inte vill eller vågar (förra året fick jag en riktig nyp-mig-i-armen-fråga som jag inte vågade tacka ja till av rädsla att misslyckas). Men, jag älskar att plåta och säljer en del bilder då och då och plåtar mer än gärna om allt är på mina villkor. Så mer sådana typer av uppdrag önskar jag mig under 2019.

#10
Ha mer tid för reflektion och familj. Fler date nights och bubbelbad under stjärnklar himmel.

#11
Ha mer Katrintid. Ta hand om min kropp och själ. Något som legat på vänt alldeles för länge. Och som är det allra svåraste för mig.

#12
Blogga mer. Jag älskar att blogga. Få skriva av mig, som en dagbok och en förlängning av mina andra sociala kanaler. Under 2018 tog tiden helt slut och det fanns nästan ingen vaken tid över för att blogga. Men under 2019 hoppas jag att jag ska hinna lägga mer tid här. För jag älskar det verkligen!

#13
Ge ut en bok. En dröm som alltid legat och skvalpat. Och vem vill inte det liksom. Haha. Med den här drömmen har jag haft i över 10 år så den får skvalpa kvar ett tag till.

Vad har ni för drömmar inför 2019?

Här kommer summa summarum av 2018 i bilder.

#1 Årets resa med familjen
Jämnt lopp mellan Vietnam i januari och Portugal i juli. Älskar att resa med familjen och se nya platser.

#2 Årets resa jobbmässigt
På A svarar jag Marrakech och på B Marrakech. Alla färgerna. Alla intryck, dofter och upplevelser. Kameran gick bananas.

#3 Årets stoltaste jobb
Allt otroligt bra vi gjorde med Sandberg Wallpaper under året, Kubel Kids – första gången någon gör en limiterad pop-up-kollektion i tapetbranschen. Och det funkade! L’Hôtel – som är så makalöst välgjord ända från inspiration till lansering på Villa Strömsfors. Och den ny kollektionen som lanseras om några veckor. Så himla fin.

#4 Årets mest inspirerande
När jag och Malin anordnade kreativ kick off i Villan och träffade vänner för livet. Vi har förövrigt lovat oss själva att vi ska göra om det 2019. Tjohooo!

#5 Årets godaste
Granatäppelkärnor, äpplen, clementiner och vaniljyoghurt.

#6 Årets lyckligaste ögonblick
Det här. Kan förhoppningsvis berätta mer om det inom kort.

#7 Årets mest gillade bild på Instagram
Dukningen jag gjorde till lanseringen av Sandbergs kollektion L’Hôtel.

#8 Årets höjdpunkt
Att ha alla mina närmsta vänner samlade på Villa Strömsfors, bara för min skull när jag fyllde 40. Vi grät, skrattade, lagade mat och rådde om varandra, det var ta mig tusan det vackraste någonsin.

#9 Årets vackraste stället
Här kan man lätt tro att det skulle varit utomlands på en sandstrand i solnedgången, men icke. Det vackraste stället jag upplevt under 2018 var Henriksholm i Dalsland och att bo i en 72 hour cabin. Svensk natur i sitt esse.

#10 Årets ”kodakmoments”
När Flora och jag lekte med kameran och lite vintagekläder hemma i trädgården. Och när det regnade körsbärsblommor på Tändsticksområdet.

#11 Årets sämsta ögonblicket
När good shit visade sig vara bad shit.

#12 Årets ord inför 2019
Frihet, mod och nytänkande. Och som vanligt Be honest and Make Good shit with Good people.

#13 Årets nytänk 2019
Katrin i fokus.

Oj, vilket ofrivilligt men välbehövligt blogguppehåll det blev. Har varit tvungen att ta en liten paus. Försöka hitta hem, fira jul och bara ge mig hän till att saker händer och att det alltid finns en mening med det som händer. Och just nu var det meningen att jag skulle spendera mer tid med min familj, vara hemma i Jönköping mer och förhoppningsvis förverkliga en dröm jag länge gått omkring och tänkt på.

Nästa år är lite som en vidöppen bok – och just nu älskar jag det. Vissa tror på Tomten, jag tror på Good shit. Så good-shit-vägen fick det bli. Den enda rätta.

Här är tre som förresten inte riktigt tror på Tomten, men som ändå varje år spelar med hela julaftonskvällen…

Tänk va mysigt det är ändå med julgran, tomte och klappar under granen.

Flora älskar julen, men Minna är värst. Hon har spelat julmusik sedan augusti, byggt en varm-choklad-station i köket och var uppe sent dagen före julafton för att skapa spår av florsocker från öppna spisen så det skulle se ut som att tomtens nissar varit här och lagt presenter i strumpan.

I årets gran hängde rosetter och sammetskulor från H&M blandat med matta röda kulor från Erikshjälpen och Myrorna för 1 kr styck.

Nycklarna är även de från Ikea.

I år är faktiskt första julen på väldigt länge som jag har haft tiden att julpynta och mysa till det ordentligt här hemma. Men alltså, nu så här två dagar efter julafton börjar längtan efter vår komma smygande rejält.

Hej alla, tänkte det var dags att berätta lite mer för nytillkomna läsare om vem jag är och vad jag gör på dagarna.

Jag heter Marie Katrin Bååth (mina föräldrar envisades på 70-talet med att sätta mitt tilltalsnamn som andranamn vilket alltid är krångligt), jag är 40, snart 41 år. Född i december och alltså skytt, kreatör, allkonstnär och positivist skulle jag säga. Jag tror på att alla är goda tills motsatsen bevisats (har åkt på några rejäla smällar, men tänker ändå fortsätta tänka så).

Sedan 5,5 år tillbaka frilansar jag som creative director, art director och stylist i mitt egna företag Katrin Bååth AB. Halva tiden av min jobbvecka är jag kreativ chef på Sandberg Wallpaper. Ett uppdrag som gör mig glad och peppad varje dag. Resterande halva tillbringar jag med att göra allt möjligt kreativt mellan himmel och jord. Bygger varumärken, formger trycksaker, stylar vid fotograferingar, anordnar event och håller föreläsningar. En härlig blandning av en massa kul och kreativt.

Jag bloggar sedan två år här på Lovely Life och hänger en hel del i alla andra sociala medier också, t ex hittar ni mig på Instagram, Pinterest & Facebook och vill ni läsa mer om mitt CV hittar ni mig också på LinkedIn. Min portfolio och mer om mitt företag hittar ni katrinbaath.se.

Jag bor i en femtiotalsvilla i Jönköping tillsammans med min man Robert och mina två barn Minna 13 år och Flora 9 år. Jag är uppvuxen i Åmål men har faktiskt precis passerat tiden då jag bott större del av livet i Jönköping än i Åmål. Jag och Robert träffades när jag var 13 år och har hållit ihop sedan dess. Vi flyttade till Jönköping när jag började plugga här 1999 och har älskat staden sedan dess.

Jag har en egen kreativ studio på Tändsticksområdet i Jönköping där jag tillbringar en hel del kreativ tid. Älskar utsikten mot Vättern och ljusinsläppet från två enorma fönster som ger studion liv. Och så har jag ett rekvisitaförråd i en hemlig dörr mitt i stan, där jag också tillbringar en hel del tid.

Jag är besatt av körsbärsblommor, eller ja alla sorters blommor faktiskt, trots att fingrarna är allt annat än gröna. Och jag älskar att fotografera. Skulle säga att 95% av alla bilder ni ser här på min blogg är mina egna, det är lite därför jag bloggar mindre frekvent ibland, helt enkelt för att min kamera inte har fått komma fram.

Något av det allra bästa jag vet är att resa och upptäcka nya platser, både rent upplevelsemässigt men också genom linsen på min kamera.

Jag gör ofta små cityguider när jag reser för att dela med mig av mina favvoplatser. Nu senast var jag i Marrakech och har en ny cityguide på gång därifrån inom kort.

På väggen i min studio står det Good Shit i neonbokstäver. Det är min guidning i allt jag gör. Be honest and do good shit, with good people. Så enkelt om man helt förlitar sig på det och lever efter det.

Jag plåtar helst personer och platser som inspirerar mig och älskar att skapa små historier. Ofta är min dotter Flora med på bild. Minna vill tyvärr inte längre vara med.

Min blogg innehåller allt från intervjuer med kreativa människor, tips på DIY, recept, idéer, tankar och vad jag gör på dagarna. Men vill mer än gärna veta mer om vad ni läsare vill läsa och ha mer av.

En stor del av mig brinner extra mycket för nätverkande. Jag tror att det är grunden till både ens företagande som frilansande kreatör men ocså peppen, lyftet och entreprenörskapet. För ca 6 år sedan startade jag och tre andra tjejer nätverket Jane Jkpg, och det har nu spridit sig till Göteborg, Malmö, Stockholm och Västerbotten. Sånt gör mig stolt så jag spricker.

En annan sak som gör mig stoltare än stoltast var när jag och Malin Lindner i höstas drog ihop en kreativ kick-off för frilansande kreatörer på Villa Strömsfors, och wow vilket gensvar och vilka nya vänner vi fick. Kanske kommer det igen, kanske gör vi något helt annat nästa gång. En sak är säker – något har vi på gång framöver.

Ja, det var lite om mig. 
Hoppas ni gillar! 

Ha en fin vecka. Själv ska jag till Borås och jobba hos Sandberg, till Varberg på utvecklingsdag, till Göteborg och bygga mässa och sen på julbord till mitt favvoplace Villa Strömsfors. 

Kram Katrin

Smälter intryck. Sorterar minnen. Myser i alltet. Fy farao vad jag har åstadkommit mycket bra den här veckan. Jag har såklart en hel megabunt med bilder, men framför allt tankar från vår tredagars kick-off för kreatörer. Men måste samla mig. Hitta tillbaka. Allt var och blev lite för bra för att vara sant liksom. Till exempel fick jag 15 fjärilssystrar. Hur fint!

Under tiden jag samlar mig och redigerar alla bilderna förbereder jag för nästa veckas hektiska schema. Måndag i Borås, fotografering tre dagar i Skåne, Janefrukost, möten, föreläsningsförberedelser och hemmafix. En massa måsten däremellan och en dotter som ramlade ner från ett träd i veckan och fick en spricka i fotleden vilket betyder kryckor och mys. Tur att allt gick bra i övrigt.

Återkommer när tankar och rekvisita samlats ihop igen.

Hej hallå och ursäkta. Har varit helt bort från bloggen ett tag. Varit tvungen att landa. I mig själv, i vardagsbestyr, fotbollsträningar, matsäckar, avslutningsfikor, deadlines och trädgårdsfix. Det sistnämda är något vi har tillbringat väldigt mycket tid med det senaste.

Vi har bland mycket annan anlagt ett lanne, eller land som det heter på rikssvenska. Där jag planterat allt från koriander, persilja, salvia, citronmeliss, mynta, smultron, dragon och sallad.

På den här bilden ser man en liten del av lannet. Man ser också vår nylagda gräsmatta och lite annat smått och gott. Där som det gamla träbordet står ska det snart bli plats för en grill som Robert ritat och som stans bästa svetsare har byggt åt oss. Till vänster om den lilla trappan på bilden har vi byggt in ett spabad i altanen, men det får ni se mer av en annan dag.

En av mina favoritplatser just nu, i soffan på altanen. Sofforna har förövrigt samma svetsare byggt och Robert har ritat.

Okej, förutom att stöka runt i trädgården har vi bland annat firat midsommar med fina vänner. Stången var på sned och regnet kom givetvis mitt i dansen. Om vi hade lämnat regnjackorna i bilen. Svar ja.

Vi hänge på Åsens by, bland annat i sällskap av söta Maia.

Vissa var mer uppklädda än andra.

Men jag hade i alla fall klänningen på. Bara en sån sak.

Idag är det första maj 2018. Första maj för femte gången i mitt frilansliv. Idag är det alltså fem år sedan jag hoppade, flög, blundade och bara lyssnade på mitt hjärta. Tycker att det betyder att det är på tiden att man får skryta lite. Eller? Så här kommer lite skryt, lite tips, och lite nitar ni ska undvika om ni själva är sugna på att testa det romantiserade frilanslivet…

Vad är det bästa med att frilansa?
Friheten, friheten, friheten. Friheten att själv välja vad man ska tacka ja till, vad man ska tacka nej till (OBS! Sjukt viktigt!) och vilka man vill jobba med. Många tror att allt handlar om att springa på alla bollar, tacka ja till allt och att allt handlar om att få in pengar. Nej, gå inte på det. Allt handlar verkligen inte om pengar. Och även om vi alla behöver pengarna så skulle jag vilja skicka med ett väldigt viktigt tips. Våga säga nej. För som jag har sagt förut, det du gör får du göra mer av. Så tackar du ja till saker som går emot dina ideal, din vilja eller din dröm, kan du ge dig fanken på att du kommer få mer sådana jobb och plötsligt står du där med en massa jobb du inte ens vill göra…

Vad är det sämsta med att frilansa?
Mitt sämsta är att jag varje dag kämpar med att inte jobba för mycket. Jag älskar varje sekund av mitt jobb och stora delar av mina fritidsintressen är så himla nära mitt jobb att det inte finns någon gräns däremellan vilket gör att jag jobbar alldeles för mycket. Timmarna flyter iväg och jobb och fritid är som en enda smet. Måste jobba på det. Robert vill att jag skaffar mig ett riktigt fritidsintresse som inte har något med mitt jobb att göra.
– Typ fågelskådning eller något, så du verkligen får känna att du är ledig… Jobbar på det. Lovar att berätta när jag har hittat mitt fritidsintresse…

Hur många jobb har du gjort under åren.
Under de här fem åren har jag hittills gjort exakt 400 jobb. Just nu står min lista över uppdrag på 13400, siffran 13 är mitt turnummer så jag gav alla nummer redan från början siffran 13 först och sen 13001, 13002 osv. Och nu är jag alltså precis uppe på 13400. Sjukt, fyrahundra uppdrag. Det är en hel del. Såklart är vissa större än andra men jag har hunnit med en himla massa kul saker.

Vad har du gjort för typ av uppdrag?
Oj, allt från formgivning av böcker, stylingar, filmer, hela koncept, kampanjer, logotyper, webbplatser, föreläsningar, workshops, cityguider. Ja, allt mellan himmel och jord. Sen har jag gjort en del egna projekt, som en fotoutställning tillsammans med Sara Landstedt, en pop-up speakeasy loppis och lite annat smått och gott.

Vad har varit roligast hittills?
Att jag har den fantastiska möjligheten att göra så mycket olika saker. Och att jag älskar allt på sitt sätt. Just nu gör vi så galet roliga och makalöst bra saker med Sandberg Wallpaper att jag inte kan tänka mig något roligare och mer stimulerande än det. Med Hestra har jag också gjort galet roliga och grymma saker, bland annat filmer, är speciellt stolt över den här, och ett antal katalogen och trycksaker som jag verkligen är mäkta stolt över att ha fått göra. Och stylingen och formgivningen av en katalog för Day Birger et Mikkelsen Home var också ett oförglömligt jobb. Liksom stylingarna för bland annat Materia, Vore och många fler. Ja, alltså den här frågan är så svår för jag gör helt ärligt så himla mycket kul. Detta är mitt drömjobb. Och jag har genom åren haft den stora äran att jobba med både drömkunder och drömmänniskor.

Vad har varit tråkigast?
Inte mycket, att vara borta från familjen, att jobba för mycket, att inte hinna med allt kul man vill göra eller gå på. Och allt som rör bokföring, deklarationer, körjournaler, reseräkningar och skatt. Ha, ha det är i särklass det värsta jag vet. Som tur är har jag hjälp med allt sånt.

Hur gör du för att sätta upp nya mål?
Jag fick en kommentar när jag precis startade som lät ungefär så här ”Lilla gumman, du behöver verkligen inte ett aktiebolag, driv en liten enskild firma du”. Sånt triggar mig så in i helsike. Där och då bestämde jag mig för att inom ett år skulle jag ha ett aktiebolag. Och så blev det. Inte bara för att det är mer fördelaktigt, utan för att hen sa just som hen sa – i mina öron lät det som att lilla jag inte skulle klara det. Och då jäflar. Från den dagen försöker jag att alltid sätta upp halvårsmål. Aktiebolag, pensionssparande, riktig lön, eget kontor, eget rekvistaförråd, egen bil, osv. Och ja, idag driver jag mitt egna aktiebolag, har min egen studio på Tändsticksområdet (finaste kontoret i hela Jönköping om ni frågar mig), jag har ett eget rekvisitaförråd mitt i stan, en egen företagsbil, en bra lön och ett pensionssparande som är helt okej. Något jag är extremt stolt över!

Varför tar du inte in någon praktikant längre?
Åh, jag vill egentligen inget hellre. Älskar att ge unga nya förmågor chansen att få lära av oss som varit med lite längre, se dem utvecklas och sen skjutsa ut dem i världen. Ser det lite som en sak som alla borde göra. Lägga tid och energi på att hjälpa nya branschkollegor. Tyvärr pendlar jag för mycket och har alldeles för många uppdrag som inte är stationerade i Jönköping för att det ska vara schysst mot en praktikant. Men vem vet, jag har absolut inte stängt den dörren för alltid.

Vad är du allra stoltast över?
Hmm, skulle säga att jag har lyckats göra det jag gör, fått det att gå runt och samtligt haft väldigt roligt. Och så är jag mäkta stolt över att ha blivit Årets Nyföretagare för några år sedan och för att jag har blivit nominerad till Årets marknadsförare i Jönköping två gånger, och att det var för det jag gjort med mitt egna företag och inte något jag gjort för någon annan. Tror faktiskt jag är den enda byrån någonsin som blivit nominerad för jobbet med sitt eget varumärke. Och det är himla cooolt tycker jag. Och så är jag väldans stolt över vårt fotoprojekt Fairytale by Landstedt Bååth. Och att min studio blev vald till en av fem favoriter på Oprah.com förra året. Det var stort.

Vad skulle du tipsa dig själv om du fick gå tillbaka i tiden?
Jag skulle tipsat mig själv om att chilla lite mer ibland. Inte jobba så galet mycket. Och stanna upp och njuta lite mer.

Hur ser en vanlig vecka ut för dig just nu? Och vart hittar man dig?
Just nu hänger jag ungefär halva veckan i Borås, den andra halvan sitter jag antingen hemma vid mitt skrivbord eller i min studio. Eller så plockar jag rekvisita i mitt förråd. Jag har oftast lunchmöten torsdag och fredagar och ni hittar mig för det mesta lunchandes på Stuk. Älskar deras lunch och hänget. Fredagar är oftast min heliga dag, min Good Shit Friday. Då gör jag bara saker för mig själv och mitt företag. Som att jag unnar mig massage, går på Janefrukost eller lämnar kvitton till min revisor. Ja högt och lågt helt enkelt. På min att-göra-lista står just nu att jag ska ta tag i att uppdatera min portfolio med alla nya jobb någon fredag framöver. Får se när det finns tid bara…

Vad har du för pågående projekt just nu? Och hur många kunder jobbar du med samtidigt?
Just nu jobbar vi febrilt med att lansera två kollektioner med Sandberg Wallpaper. En barnkollektion som lanseras om två veckor. Oj, den är så fin. Och en till väldigt speciell och supercool kollektion som lanseras senare i år. Förutom det formger jag en barnbok just nu, en riktigt fin en. Hoppas kunna visa er snart. Och så har jag några småsaker jag formger, och en varumärkesplattform och en kreativ workshop som är på G. Smått och stort, högt och lågt. Som alltid i Katrinfabriken. Men det är det bästa jag vet. Jag brukar ha mellan 5–10 projekt på gång på samma gång, men det brukar alltid falla sig så att det funkar rent tidsmässigt. Jag har också lärt mig att projektleda min egen tid så jag inte har för många möten på en gång och att jag ger mig tid att sitta ner och jobba, så inte all vaken tid gör åt till möten – då känns det lätt som att man aldrig “jobbar ikapp”.

Vad vill du göra mer av?
Jag vill resa mer. Mycket mer. Blanda jobb med resor. Göra resereportage, plåta nya platser. Eller göra en bok om en plats. Tänk va kul. På min vision board står också att jag vill göra fler pop-up-projekt. Som en liten pop-up-butik eller något sånt. Hade en stor grej på gång men det landade aldrig pga lokalhyra mm. Har en massa galna idéer men alla är tyvärr inte genomförbara just nu i livet. Men det kommer nog. Men jag vill verkligen resa mer, och göra böcker. Älskar att formge böcker. Och arrangera event, det är något av det bästa jag vet. Och jag vet också att jag är bra på det. Om får göra det på mitt sätt.

Vad gör du om fem år?
Jag tror jag gör ungefär samma som idag, men med mer balans. Och mer fritid. Kanske har jag hittat mitt unika fritidsintresse. Kanske har jag förändrat tapetbranschen. Kanske har jag öppnat en liten pop-up-butik. Kanske har jag formgivit en kokbok och skapat ett helt hotellkoncept. Kanske håller jag i en massa kreativa workshops om entreprenörskap och kreativitet. Och kanske har jag gjort grymma resereportage till alla världens kontinenter. Kanske, vem vet. Det jag vet är att jag aldrig går över till andra sidan igen. En gång frilans. Alltid frilans.

Kram Katrin

Hela min portfolio hittar ni på katrinbaath.se

Foto: Katrin Bååth/Sara Landstedt

Jag drar in luft. Mycket luft just nu, men det är som att det inte ryms i bröstet. Hörde att Avicii gick bort igår och det skrämde mig. Verkligen skrämde mig. Han gjorde det han älskade, men alldeles för mycket av det på en gång. Och jag kan ibland se en likhet där. En enorm likhet i att jag alldeles för ofta kör på för konsten. Och glömmer jaget. Helt. Måste förändra. Nu.

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Istället för att landa från långflyg hemma i ett kallt vinterlandskap, packa upp väskor och sova ikapp hamnade jag på akuten. Först i Norrköping och sen i Jönköping. Redan när vi gick av långflyget för att vänta på sista flyget från Frankfurt till Arlanda började jag känna mig konstig. Min ena fot hade svullnat upp rejält. Barnen skrattade åt min fot, den var mer svullen än någonsin innan. Jag satt trångt med en vietnamesisk kvinna som lutade sig mot mig i sömnen i 13 timmar så jag tänkte att det var väl inte så konstigt att fötterna svullnat eftersom jag sovit och inte rört mig speciellt mycket alls på flygresan.

Det läskiga var när det började domna i halva sidan av kroppen. Från ögonen och ner till foten på höger sida kändes det som att jag var bedövad. Som sockerdricka. Ena sidan av nästippen var bedövad den andra kändes precis som vanligt. Ena kinden, ena armen, ena benet och ena foten. När vi landade ringde jag 1177 bara för att dubbelkolla, men kände mig inte speciellt orolig. Förrän de svarade att jag var tvungen att uppsöka närmaste akutmottagning på direkten. Då kom oron. Stressen. Klockan va 21.00 när vi med två sovande barn i baksätet svänga av till akuten i Norrköping. De hittade något förhöjda värden på det som kan vara fara för blodpropp så jag fick en blodförtunnande spruta i magen, men eftersom de inte kunde röntga nattetid (var typ sju timmars kö) blev jag hemskickad för att sova och sen beordrad att åka till akuten i Jönköping igen nästa morgon. Sagt och gjort, prover, prover och undersökning. Även här kände de sig oroliga och ville ta det säkra före det osäkra och la in mig. Sen blev det hjärnröntgen och ultraljud på benet för att utesluta diverse blodproppar. Mina armar är sönderstuckna och fyllda med blåmärken och jag känner fortfarande av sockerdrickan lite, men igår kväll blev jag utskriven med lugna besked om att de inte hittat något alls, varken i huvudet eller benet. Så nu är jag hemma och tackar gudarna för att det nog bara är en nerv typ som kom i kläm för att jag satt stilla mot den där kvinnan alldeles för länge. Nästa flygresa är det jag som trökar på mig stödstrumpor.

Vill verkligen skicka ett stort tack till den svenska vården! Herregud va bra vi har det i Sverige. Alla tog mina åkommor på största allvar, alla tog hand om mig på bästa sätt och med ett leende dessutom. Vad kostar det mig? Typ en hundring eller två. Galet. Tack alla ni som jobbar inom vården. Ni har det viktigaste jobbet av alla. Ni borde tjäna dubbel så mycket som vi andra!

Tack för all er fina pepp och era kommentarer i alla kanaler angående mitt förra inlägg. Betyder väldigt mycket ska ni veta.

När jag tänker tillbaka på 2017 kommer tårarna… 2017 var ett fruktansvärt jobbigt år privat. Ett av de allra värsta faktiskt. Ett år av total maktlöshet, förtvivlan och en känsla av att hela systemet sviker. Ett år där jag inte tänkt efter alls, utan bara varje dag gjort det som krävts. Ibland vet jag inte hur vi har orkat, men på något sätt orkar man om man måste. Jag önskar så att jag kunde berätta mer, men det går inte. Inte än i alla fall.

Men varför fokusera på det som varit. Det har redan fått så oändligt många tårar och minuter av mitt liv. Nu vill jag slänga mig in i 2018. Året när jag ska fokusera på mig, me, moi. Jag behöver landa, våga släppa taget om vissa saker, hitta fokus och ta hand om mig själv. Min mamma, den kärleksfullaste människan på jorden, har lärt mig det finaste som finns, att alltid sätta andra framför sig själv. Men, kanske att jag skulle testa att för en gång skulle ge mig själv några procent av min tid.

Det får bli min första önskan inför det nya året. Att ge mig själv mer av min egen tid. Den andra saken jag önskar mig är mer tid för mina vänner. Mina nära vänner har såklart funnits i hjärtat de senaste åren, men min tid har inte räckt till. Ett glas vin, en promenad, en lunch på stan, en tjejkväll, en helg med gamla polare från gymnasiet. Allt sånt har jag varit tvungen att prioritera bort fram tills nu.

Den tredje saken jag önskar mig i år är kreativ egentid i form av någon typ av workshop eller kreativt häng. Inget boostar min kreativitet som att kunna åka iväg, träffa andra kreatörer och ge min kreativitet tid.

Den fjärde saken jag önskar mig är mer tid med min familj. Mer tid för vanliga saker. Och date nights med min man.

Den femte saken önskar mig själv i år är fler resor. Att upptäcka världen ännu mer. Jag får frid i mig själv på något sätt av att se och upptäcka nya platser. Minst två nya cityguider ska det bli i år.

Den sjätte och sista saken jag önskar mig och som är en del av min stående plan för mitt företagande är att göra något annorlunda, något som ingen har väntat sig och något som känns läskigt och svårt. Så får det bli. Vad det blir får ni se framöver.

Nu blundar jag, blåser och önskar…