En liten sammanfattning så här när vi landat i ett iskallt Sverige och ser tillbaka på våra två veckor i Vietnam…

Saknar mest.
Solen, värmen och att få tillbringa hela dygnet med min familj.

Härligaste minnet.
Kvällen när vi drack drinkar och myste och de visare Pretty Woman på storbildsskärm utomhus när solen gått ner.

Piggaste morgonen.
När älskade Minna fyllde 13, och jag och Flora var uppe extra tidigt för att leta blommor och bakverk.

Det bästa med huset vi hyrde.
Det stora badkaret på övervåningen.

Bästa matstället.
Mango Bay. Supermysigt ställe att tillbringa solnedgången på. Skulle dock aldrig vilja bo där. Alldeles för mycket djungel, djur och växtlighet inpå boendet för att jag ska kunna somna.
Det sämsta med huset.
När jag upptäckte att det bodde en stoor ödla bakom duschen. Vi berättade det inte för tjejerna förrän vi lämnat Vietnam. Vi pratade en hel del med en annan svensk familj som bodde två hus bort och de berätta en härlig historia om när det ramlade ner en mus från taket en natt som började springa runt i deras dubbelsäng… OMG!
Det tråkigaste att se.
Allt skräp överallt.

Det sämsta men mest lärorika med resan.
Att jag hamnade på akuten, fick röntga hjärnan och fick mig en rejäl tankeställare. Man lever fan bara en gång. Och – man ska trots att det är smällfult alltid använda stödstrumpor när man flyger!
Vad vi tar med oss hem.
Längtan efter att snart resa igen. Att resa är det bästa jag vet. Det inspirerar mig, ger mig energi, boostar vår familj och skapar harmoni.