Jag stylar väldigt sällan bröllop, men när min kära vän Sara Landstedt skulle gifta sig och frågade om jag ville styla hennes bröllop, svarade jag självklart ja. Det blev ett boho-bröllop med massor av färg, där jag och Lina Isaksson fick helt fria händer att styla och skapa vackerheter.

Den svenska arkitekten Gert Wingårdh har designat skogssviterna, som han kallar ”svävande rum”. Skogssviterna är byggda i naturmaterial och ger en gränslös upplevelse där naturen ständigt är närvarande. Skandinavisk enkelhet kombineras med lyxig komfort i hjärtat av skogen.

Det finns fem skogssviter och vi tillbringade en natt i Salix.

Vi åt en trerätters middag i Traktköket. Min favvo var den här ljuvliga förrätten.

Sen tog vi en kvällspromenad för att smälta maten.

Sovrummet.

När vi vaknade på morgonen stod en överfull frukostlåda med allt man kan önska sig och väntade på oss utanför dörren.

Ja ni fattar, det saknades inget alls.

Tack för en fantastisk upplevelse jag sent kommer glömma. Hotellet öppnade den 1 juli för bokningar. Ni hittar mer information om priser och bokningar här: https://traktforesthotel.com/sv/

Tänkte dela med mig av ett superenkelt och väldigt gott tips på en perfekt dessert till midsommar. Jag älskar att den är både enkel, god och att det blir så rufft och vackert. Recept har jag fått av min vän Johanna. Tror att receptet ursprungligen kommer från tidningen Lantliv.

Chokladmaräng med mynta & sommarbär
3 äggvitor
1 1/2 dl strösocker
100 gram choklad
3 dl grädde
färsk mynta
färska bär

Smält först chokladen i ett vattenbad och låt svalna något. Vispa sedan socker och ägg till ett hårt vitt skum. Vänd ned chokladen i marängen lite slarvigt, bred ut det på ett bakplåtspapper på en plåt och grädda i 90 minuter i 125°. Stäng av ugnen, men låt gärna marängen stå kvar i eftervärmen över natten.

Bryt maräng i stora grova bitar på ett rejält fat. Varva och dekorera med färsk mynta, lagom lättvispad grädde, körsbär, blåbär, hallon och jordgubbar. Funkar såklart lika bra tillsammans med andra frukter och bär men just dessa bär gifter sig väldigt bra med myntan tycker jag.

Servera med en slickepott för att skapa lite extra grov och härlig känsla.

Den uppmärksamme kan se att det inte är mynta på mitt fat utan citronmeliss, tyvärr hade jag missat att köpa myntan i all hast och fick istället ta det som fanns hemma i landet. Men mynta är helt klart att föredra.

[Foto Katrin Bååth]

Är så evinnerligt imponerad av min vän Johan Lundell som precis startat upp modemärket Blankdays så jag var tvungen att ställa några frågor om kretivitet, inspiration och modebranschen…

Hej Johan, vem är du?
Svår fråga, beror på hur djup man ska vara. Men det korta svaret är en tjurig 42- årig tvåbarnsfar som råkat bli designer. Uppvuxen i Huskvarna och Jönköping, bott i Göteborg 11 år, Oslo 5 år och är sedan 2012 tillbaka i Jönköping.

Hur hamnade du i modebranschen egentligen?
Jag har egentligen aldrig vetat vad jag vill bli när jag blir vuxen. När jag gick gymnasiet gick jag Naturvetenskaplig linje för att det gav störst valmöjligheter, och sen valde jag att plugga till Dataingenjör på Chalmers, eftersom det kändes som något som också skulle ge ett brett utbud av val framöver. Där märkte jag dock väldigt snabbt att jag inte kunde bli bäst, vilket gjorde att jag hoppade av och startade en klädbutik istället och sen har det bara rullat på. Jag har ingen utbildning inom mode, men jag började jobba extra i butik tidigt och sen har jag lärt mig under vägen. Jag kan fortfarande inte rita bättre än en 5- åring, men som tur är så finns Illustrator så man kan få fram sina idéer!

Vad ger dig inspiration?
Framför allt att resa och uppleva saker. Att vara på nya platser och bara sitta på ett café eller en restaurang och titta på människor och hur de använder kläder och stilar är nog det som ger mig mest.

Har du något bra tips för den som vill ta en kreativ idé till genomförande?
Bara gör det! Det är otroligt sällan man stöter på någon som startat något och ångrar det, däremot finns det väldigt många som inte vågar. Ibland lyckas man inte, men man lär sig otroligt mycket på vägen, men så länge man inte satsar allt man har på ett kort så klarar man sig oftast bra. Ett annat bra tips är att om ni är flera som startar tillsammans, se till att ha ett kompanjonavtal som reglerar vad som händer i framtiden, annars kan det bli väldigt stökigt med tiden.

Du har ju precis startat upp ditt eget varumärke Blankdays, berätta mer. Vad säljer ni, till vem, och vad är egentligen storyn bakom namnet blank days?
Det är ett varumärke som jag gått och funderat på i sisådär 8 år. Efter att ha jobbat med väldigt stora produktioner av plagg som inte varit bra för miljön så har jag hela tiden känt dåligt samvete, så jag har velat skapa något som verkligen tar ett steg längre än andra och jobbar hållbart på alla sätt som går. Allt från material, produktion, avstånd till underleverantörer, förpackningar, frakter, kontor och lager ska göra så små miljömässiga avtryck som möjligt.

Blankdays är ett varumärke som gör lyxiga basplagg till män (och kvinnor som gillar boyfriend- fit) med hållbarhet genom alla led. Grundtanken är helt enkelt att på ett etiskt sätt skapa världens bästa plagg inom varje kategori av baskläder och essentiella accessoarer. Genom att bara göra de produkter som alla behöver mest mer hållbart och göra dem genomtänkta in i minsta detalj och söm, tillverka dem i de finaste tänkbara kvaliteterna på några av världens bästa fabriker så får vi fram plagg där man verkligen känner skillnaden mot konkurrenter. Sen är poängen att det inte ska kosta för mycket, både kunderna och planeten mår bättre av att kunna ha råd med bättre produkter. Jag inte har några mellanled och inga återförsäljare, utan plaggen går direkt från fabrik till kund och då kan priserna ligga under hälften mot vad andra varumärken skulle behöva ta betalt.

Namnet kom till av att jag under de senaste 8-9 åren jobbat på positioner inom företag där möten var 90-95% av arbetstiden. Ingen tid blev över till att verkligen jobba, vilket jag kände inte var utvecklande och kreativitetsdödande. Blank days betyder ju mötesfria dagar, så därav kom namnet. Logon består av fem tomma rader i kalendern, där inga möten är inplanerade, som jag sen gjort om till sömmar som sitter som en brodyr på alla plagg. I övrigt finns inga synliga logos eller prints, utan det är passform och kvalitet som är det som ska göra plaggen attraktiva. I våra stadgar finns inskrivet att inga interna möten, vare sig det är styrelsemöte eller andra frågor, bör pågå längre än 30 min och ska i största mån ske rörligt – antingen promenerandes eller löpande.

Du har ju haft en lång karriär innan detta, vad har du sysslat med innan du bestämde dig för att bli egen och starta upp Blankdays? Dressman, Velour, Tangent Garment Care, Stadium, Junkyard – listan är oändligt imponerande.
Jag har i stort sett alltid jobbat med kläder, men det blev på allvar när jag flyttade till Göteborg 1997 och öppnade butiken Nostalgi med en vän. Vi hade kommit över ett stort lager med oanvända kläder tillverkade från 1940–1980, allt från kostymer och klänningar till jeans, t- shirts och y- frontskalsonger. Vi visste inte riktigt själva vilken skatt vi satt på, men ganska snart märkte vi att väldigt många designers var inne med jämna mellanrum och köpte inspirationsplagg av oss. När vi såg våra plagg ute under andra labels så började vi fundera på om vi inte skulle starta ett eget varumärke istället för att släppa alla guldkorn till andra.

Sagt och gjort så startade vi klädmärket Velour. Vi hade inte en aning om hur klädproduktion gick till, så vi började med att leta i Gula Sidorna (det var innan internet slagit igenom) och genom diverse tips och telefonsamtal hittade vi en fabrik i Estland som kunde hjälpa oss. När vi till slut lyckats göra oss förstådda och fått fram prover så märkte vi att man var tvungen att tillverka 300 st av varje plagg och det kunde inte vi sälja i vår lilla butik, så vi gav oss ut runt Skandinavien med en bag och knackade på hos butiker vi trodde skulle gilla våra produkter. Det fick en flygande start, jag tror inte att en enda butik sa nej, så vi sadlade snabbt om och öppnade kontor. För att spara pengar skaffade vi ett ett stort kontor på Tredje Långgatan i Gbg och hyrde ut platser till kreativa människor i vår ålder, AD´s, filmskapare, programmerare, arkitekter mm och fick många synergieffekter av det. Vi växte ganska snabbt och hade när jag hoppade av 2005 nio anställda.

Efter det fick jag jobb som designer i Sthlm på Encore, ett streetvarumärke med rötterna i surf där jag var i två år. Det var en extremt rolig tid, men att pendla till Göteborg och vara två till tre nätter i Sthlm var inte ultimat när vi skulle få vårt första barn. Då var tanken att jag skulle börja som designer på Nudie Jeans, men i samma veva fick jag ett erbjudande om att jobba som designchef/creative director för Dressmann i Oslo. Erbjudandet var för bra för att säga nej till, så en månad innan vår son föddes flyttade vi till Norge där vi blev kvar i 5 år.

Därefter flyttade vi hem till Jönköping och jag startade eget med design och produktion åt andra bolag med underkläder, t- shirts, skjortor etc. Jag skötte allt från design till inköp och produktion och såg till att varorna levererades till kundernas lager. Jag riktade mig mot lite större kunder och hade hand om tex MQ, Cubus och Salmings underklädesproduktion. Vid ett möte för att sälja in produkter till Stadium blev jag istället rekryterad till att vara designchef/ Head of Exclusive Brands. Det innebar att jag var ansvarig för allt som gällde Stadiums egna varumärken, som SOC, Everest, Warp och Race Marine. Tyvärr så låg kontoret i Norrköping vilket innebar 4h på tåg varje dag, vilket blev för slitsamt efter två år och jag sa upp mig och tänkte dra igång Blankdays, som jag redan funderat på under flera år.

Mitt i förberedelserna till uppstarten så ringde en gammal vän och bad mig hjälpa till att få ordning på Junkyard.com. Eftersom jag ändå tänkt syssla med e- handel för mitt eget bolag så kände jag att det var en bra skola. Så under två år pendlade jag istället till Gbg och jobbade som Head of Purchase, ansvarig både för egenproduktion och inköp av externa varumärken.

Vid sidan av detta har jag sedan 2012 varit delägare och jobbat aktivt i Tangent Garment Care, som tillverkar organiska tvättmedel, skovård, tvålar etc tillsammans med tre vänner, vilket jag fortfarande gör. Puh, man inser att man är gammal när man går igenom den här listan…

Vad i din karriär är du mest stolt över hittills?
Svårt att säga en sak, men jag har nog tre höjdpunkter.
1. Att äntligen kunna lansera www.blankdays.com är stort. Det är så mycket jag står för med varumärket och jag är otroligt stolt över produkterna. När första ordern från en för mig helt okänd person kom in så trillade det en liten tår. Det har varit så enormt mycket jobb och tid bakom projektet för att få till det.
2. Att vi överhuvudtaget vågade starta varumärket Velour när vi var så unga och utan erfarenhet, är jag väldigt stolt över. Första kollektionen med Velour sponsrade vi några av våra kunder som var okända artister på den tiden bla Håkan Hellström och Bad Cash Quartet vilket känns väldigt kul så här i efterhand.
3. Samarbetet med Rolling Stones. Jag hade hand om projektet, designade plaggen och flög fram och tillbaka till New York hela tiden för att få det godkänt. Det var ett otroligt slit, men resultatet blev jag otroligt nöjd med. Produkterna från den kollektionen är i mina ögon det bästa Dressmann någonsin haft.

Du har ju fingret med i många spel, som tex en av mina favvovarumärken Tangent Garment Care? Berätta, har ni någon nytt på gång där?
Ja, där händer det en hel del. Vi ställde ut på Maison et Object i Paris nu i September och släppte fyra nya dofter på vår organiska tvål. Samtidigt lanserar vi två helt nya produkter, bodylotion och bodywash, som vi tror på väldigt mycket!

Vilken produkt är du mest stolt över i ert sortiment?
För Blankdays är det nog ändå t- shirten. Det är otroligt svårt att få till en passform som passar väldigt många som samtidigt sitter snyggt och har rätt balans. För Tangent GC måste jag säga tvålen. Den är i en klass för sig jämfört med andra tvålar.

Har ni nya produkter på gång?
På Blankdays kommer nyheten under hösten vara skjortor. Jag kan inte avslöja mer än att de kommer vara fantastiska!

Vilken produkt säljer mest, den vita t-shirten gissar jag. På min man Robert sitter den som ett smäck, precis lagom lång ärm, lagom tight, lagom ringad hals. Ja, jag skulle nog fanken beskriva den som den perfekta tischan….
Ja, vit och svart t- shirt sticker ut lite, men det är förvånansvärt jämnt skägg mellan produkterna. Boxershortsen har seglat upp sista veckan, vilket är kul.

Vem inspirerar dig?
Inom klädvärlden är min förebild Martin Margiela. Han var banbrytande inom mode på så många sätt och hans inställning att det är kläderna som ska vara i fokus, inte modeller. En annan inspirationskälla är Yvon Chouinard, som grundade Patagonia som är fantastiskt i sitt hållbara tänk. Båda är helt kompromisslösa och har kört sin egen grej, mot strömmen, så det är nog de två.

Vad är det bästa med att driva eget?
Att man bestämmer helt över sin egen tid och att man lär sig så oerhört mycket mer när man driver eget än som anställd. Allt från att prioritera sin tid rätt till att det dyker upp problem som man aldrig trodde att man kunde lösa – men det kan man!

Vad är din högsta dröm?
Självklart att vi räddar vår planet genom att göra smartare val, det är så fruktansvärt att se hur utvecklingen varit de senaste 20 åren.

tack snälla Johan för pratstunden och stort lycka till!
/Kram Katrin

Foto: Anna Hållams & Ola Christensson.

Alltså det här med tid. Varför tar min tid slut fortare än andras, varför hinner jag aldrig ikapp mig själv… Varför har jag fortfarande blogginlägg jag gjorde i våras som jag inte hunnit publicera… Ja, ja, ska försöka att inte klandra mig själv för det utan istället ta en sak i taget. Hur som helst. I våras var jag på besök hos fantastiska Jenny Arvidsson som driver Grosseriet för att ställa lite frågor och prata allt från makalös utsikt till kreativitet och stora beslut. Håll till godo.

Hej Jenny, vem är du?
Hej, jag är 39 år, 5-barns mamma (barn mellan 1,5-18 år), älskar ljumna sommarvindar, resa, fotografera, dricka svart te, umgås med familj och vänner.

Kan du berätta om din kreativa resa från Liando till Grosseriet och allt vad det innebär?
Från barnkläder till tyggrossist.
Liandlo tog sin början för 12 år sedan när jag väntade min son Viggo. Allt började med tre babyplagg som visades upp av en agent på Formex i Stockholm och såldes i en rad barnbutiker efter detta, det gav ringar på vattnet och utökades snabbt till fler och fler plagg och såldes till butiker i en massa länder runt om i världen. Företaget rullade på, vi hade hela nedre plan i huset fyllt av kartonger med barnkläder. Processen från idé till verklighet är lång för att hamna i rätt säsong, så när barnkläderna skulle börja säljas till butik hade jag sett mönsterna så länge att jag börjat tröttna på dom. Jag testade då att trycka upp ett tyg i samarbete med en tjej som heter Johanna Ahlard, tyget döptes till ”Rödluvan”. Tyget sålde slut direkt, efter det följde flera tyger i temat ”Sagolika tyger”. Det var tyger med barnsagor, sånger, rim och ramsor, Även tyg med budskap som tex ”de visa aporna” (design Katrin Bååth.  I Sverige var vi bara fyra företag som sålde jerseytyg med egna mönster och efterfrågan var stor. Idag finns flera hundra liknande tygtryckare som kommer och går. Konkurrenser är idag hård på jerseytygfronten. Det som är roligt med tyg är främst att se vad kunderna syr upp, men en annan är att processen från ide till verklighet är kring sex veckor lång, vilket gör att man kan ha ett nytt sortiment på ett helt annat sätt än med barnkläder.

Gården
När vi köpte gården Fågelkärr hade jag ett webshopslager i en källarlokal på Björngatan i Jönköping. Vår tanke var att bara bo på vår inköpta gård men så fick vi två barn och bestämde oss för att flytta in verksamhet från Jönköping till Fågelkärr vid spetsen av södra Bunnsjön. Men det utvecklades med tiden till något annat och större än vi från början tänkt. 20-talet /marint /lantligt med med en modern tvist blev vårt tema. Boningshuset på gården är från 1920-talet.  Även namnet är hämtat från 20-talets Grosshandlare. Vi hade redan från början när vi flyttade verksamheten idén om att fler skulle få njuta av den vackra naturen som finns här. Man kan förstå att John Bauer fann inspiration här, Bunns natur inspirerar och ger energi.

Grosseriet
Bröllop- festlokal/Café/Inredningsbutik och Loppis och detta långt ut i skogen på landet i en gammal ladugård. Många skakade på huvudet och sa vem kommer att åka så här långt ut på landet för att besöka en ladugård? I december 2017 öppnade vi dom stora portarna för grannar, vänner och de få följare vi hade på Instagram och Facebook. Alla som kom blev överraskade över vad vi gjort med den gamla ladugården och det kändes fantastiskt, sparade alla fina ord i mitt hjärta.

Vad inspirerar dig?
Det kan vara ett minne, en låt, något i naturen.
Pinterest, Instagram och Hemnet, men framför allt peppning och möten med andra människor. 

Vem inspirerar dig?
Jag inspireras av kreativa människor som finns kring mig. Min sambo är en av dom, en tusenkonstnär utan dess like. Vi har båda mycket idéer, vi bollar, diskuterar och kommer på olika projekt.

Vad gör dig kreativ?
Motivation och positiv feedback.

Hur hamnade du i Bunn?
Av en slump fick vi veta att gården var till salu, åkte och tittade och det kändes som huset drog in oss innanför dörrarna. Huset, gården och läget var allt vi kunde drömma om.

Hur vågade du ta steget att öppna Grosseriet?
Jag tänkte aldrig på om det skulle fungera eller inte, allt flöt på så snabbt så hann inte reflektera. Det var först när vi öppnade för första gången som jag tänkte tanken, ”tänk om ingen kommer”. Men det kom folk, till vår glädje hittade dom hit!

Vad är det bästa med att driva eget?
Dels att jag får jobba med sådant jag tycker är roligt, samt att jag får bestämma över min egen tid.

Vad är det bästa med Grosseriet?
Det som gör mig extra lycklig är när vi har öppet och familjer leker på vår ”picknick-sten”, sitter och fikar på ”picknickfiltar” och njuter att att vara här. Alla fina ord, de värmer.

Har ni fler planer?
Utöka parkeringen så att alla fler får plats och en brygga så man kan komma både bilväg och sjöväg.

Vad är din högsta dröm?
Först och främst att min familj ska vara lyckliga, friska och krya.
Högsta drömmen som jag har med Grosseriet är att de som besöker oss får en positiv bild av Grosseriet och vill besöka oss igen.

Vad driver dig som kreatör?
Spänningen med att skapa något nytt.

 Vad vill du att folk ska känna när de besöker er?
Vi skapade Grosseriet för att ge andra möjligheten att få njuta av en härlig stund och få en känsla av ro i vår stressiga vardag och vilja besöka oss igen.

Och vad skulle du vilja skicka med andra som har drömmar om att öppna eget och satsa helt och hållet på sin dröm?
Om man vågar behöver man aldrig fundera över vad hade hänt om jag vågat.

Några entreprenörsråd?
Om du tappar gnistan i ditt företag så hitta nya vägen att utveckla företaget på.

Vilka delar av ditt jobb är mindre roliga? Hur gör du för att ändå få inspiration till att genomföra dem?
Bokföring, skaffa revisor så snabbt du kan, så slipper du de tunga bitarna. När man får hem produkter man måste reklamera.

 Tack snälla Jenny för pratstunden och för att du inspirerar så till att våga gå på det man drömmer om.

I onsdags var det så äntligen dags att visa världen vår nya kollektion L’Hôtel. En kollektion som vi på Sandberg har jobbat evinnerligt hårt med sedan jag började som kreativ chef för drygt ett år sedan.

Vi bjöd in en massa härliga kreatörer till Villa Strömsfors för att fira lanseringen. Jag gjorde en mastodontdukning, helt i kollektionens tema. Att göra dukningar är något av det bästa jag vet, men också det allra mest tacksamma sättet att få gästerna att uppleva kollektionen. Guldskarabéer på tallrikarna, präglade servetter, hattar, sidenblommor, doftljus och rekvisita från imagebilderna som hör till kollektionen. Det är detaljerna som gör helheten och skillnaden enligt mig.

Spellistan ljöd när gästerna anlände. Ja, såklart har vi gjort en egen spellista till kollektionen. Alla sinnen måste få sitt. Här checkar Sofia Mokkasin in på L’Hôtel Sandberg.

Vi byggde små stilleben från kollektionen överallt i villan. Allt för att man skulle få känslan av att villan var vår för ett dygn.

Till den här kollektionen har vi för första gången sedan 90-talet sätt igång bårdmaskinen. Och kolla denna gudomligt snygga bården, vill ha denna hemma! Bakom bården ser ni den gula färgställningen av Audrey, en röd Marion och en mörk Chloé.

I ett av rummen på nedervåningen i villan tapetserade vi med den ljusgröna Marion inför lanseringen. Det här för övrigt den tapeten som de flesta av våra gäster röstade på som storsäljare i kollektionen, vi får väl se om de har rätt. Personligen tror jag på denna eller denna. Och den här är så himla fin, så den hoppas jag mycket på.

Sara Landstedt (fotograf till kollektionen) bar en Raphaelscarf till frukosten, så himla fint att ha den i håret så.

Till kollektionen har vi tagit fram accessoarer i form av silkesscarves i 100% äkta silke. Finare kan det inte bli. Just nu är scarves den finaste och härligaste accessoaren jag vet. Jag bär mina knutna på väskor, runt handleden, i håret eller som knytblus, som Sofia fångade så fint i sitt inlägg här.  Ja, när vi ändå pratar om det blogginlägget så kan jag förövrigt berätta att jag började gråta när jag läste hennes fina ord, både om mig, om Sandberg och om kollektionen. Tack Sofia!

Testade min scarf på Flora också, så himla fin.

Okej, så förutom att våra designerns berättade den allra finaste historien om inspirationen till kollektionen, om skissande, Parisresan och bårderna, vad gjorde vi i villan egentligen…

Bland mycket annat så lagade vi mat, eller ja, inte jag, jag skötte markservicen, men våra gäster lagade mat. De fick nämligen i uppgift att tolka kollektionen genom att laga fransk mat.

Sara & Elin är i full gång med smördegspizza tror jag.

Jasmina, Karolina & Linda bjöd på soppa med inspiration från grön Marion.

Ida fixar innehåll till tårtorna.

Louise och Sara verkar ha kul i köket i alla fall.

Och Emma & Emmie hade full koncentration på rödbetspajen.

Vi hade sjukt kul och när tårtgruppen skulle presentera sitt bidrag med inspiration från Julie, skrattade vi så vi grät. En perfekt avslutning på kvällen.

Kvällen blev till natt, några tog ett dopp i poolen, andra en bastu, sen knoppade vi in och somnade till doften av L’Hôtel.

Sandra var tidigast av oss alla uppe för att göra varma croissanter och allt annat som hör en fransk frukost till.

Vad sägs om baguette, brie, yoghurt, ägg, rostat bröd, päron och varma croissanter. Yummie.

Anna Kubel living the collection.

Stort tack till alla våra eminenta gäster Sofia, Anna, Emma, Petra, Anna Kubel, Jasmina, Linda, Louise, Elin, Ida, Niki, Sara L, Ida W, Mia L för att ni ville komma och fira kollektionen med oss!

Just nu plockar jag många ekgrenar där ekollonen sitter kvar i trädgården. Hur fint! Och så plåtar jag lite olika saker som ni ser mer av framöver.

Jag svara på massa frågor kring min dukning. Och får så fina kommentarer och pepp kring den. Återkommer med ett helt inlägg om dukningen. Ska göra nya liknande inom kort också så ni kommer få se mer.

Jag letar finfin rekvista till en plåtning jag ska göra i september. Kolla det här fatet.

Och min gammelfarmors fina tvättspade.

Kolla förresten den här fina tavlan jag hittade för typ 20 kr i somras. Älskar den.

Idag ska jag ta med mig kameran och dra på invigning hos min fina vän Rebecca Ekström som öppnar sin egen PT-studio idag här i Jönköping. Men innan det ska jag ha lunchmöte, styra upp nyhetsbrev åt en kund, korra tre saker, svara på 12 mail och hämta nytt pass. Wish me luck…

Vet nästan inte ens hur jag ska kunna få ihop det här inlägget för att göra det rättvist. Har dragit på det några dagar nu för det är svårt. Svårt att visa hur fantastiskt enastående magiskt det var att fira sin 40-årsdag på Villa Strömsfors.

Några av er vet att jag sedan 1,5 år tillbaka hade bokat en helt annan festlokal. Och att tanken var en riktigt stor fest med hippietema. Just därför har jag sparat på sidenblommor i över ett år nu. I stort sett varje gång jag varit på loppis har jag kommit ut med hela korgen fylld av billiga begagnade sidenblommor. Jag hade sett en hel blomstervägg framför mig i den där ladan jag bokat.

Men så började det dra ihop sig till att skicka ut inbjudningar till festen och jag kom på mig själv med att jag inte tyckte att det var kul. Jag som älskar att anordna och fixa fest över allt annat. Jag försökte fundera ut vad det var som gjorde att lusten inte fanns och att allt bara kändes trist, jobbigt och opepp. Efter tre år av totalt kaos i våra liv var det lugn och ro jag behövde. Eller behöver. I allt. Jag behöver samla mig. Lugna ner tempot. Och umgås med mina närmaste. Ha en mognare fest. Inte så mycket dricka. Mer kärlek, värme, vänskap och god mat. Så jag bestämde mig.

När jag och Robert var på Villa Strömsfors i våras föll jag pladask. Ville inte åka hem. Och jag ville visa villan för alla jag kände, för jag visste att de skulle känna likadant.

Vilken plats på jorden kunde vara mer perfekt för att fira sin 40-årsfest på liksom.

Så vi firade alltså min fest här. På Villa Strömsfors utanför Svenljunga, mitt i ingenstans. Men samtidigt i himmelriket.

Vi hyrde hela villan, vilket man kan göra årets alla dagar. Då klarar man sig själv, lagar sin egen mat i köket osv.

Villan har 9 rum, och 19 sängplatser. Så fick det bli. 19 personer, vänskap, mat, vin, bad och kärlek.

När alla kom klockan 14.00 började det regna. Men vi startade med fika i punschverandan så det gjorde liksom inte så mycket.

Farmor Alice sockerkaka med blomsterströssel och kaffe.

Sen ville de flesta bada även om det regnade så vi hängde vid poolen under taket i pergulan och drack bubbel.

Klockan 16.00 ungefär ville min syster så gärna att alla skulle samlas i lilla matsalen, hon ville hålla ett litet tal sa hon. Så vi samlades där i morgonrockar och badhäng med bubbel i handen. Sophia började prata och redan innan hon sa sina första ord grät jag floder. Hon harklade sig och sa att hon ville sjunga en liten sång. (OBS! Hon är helt tondöv och har aldrig sjungit i hela sitt liv). Jag trodde att hon kanske skulle rappa sig igenom något slags musikaliskt stycke… Musiken börjar och en magisk sångröst tar ton. Vid det här laget kände jag mig trygg – hon skulle mima till en spotifylåt. Skönt…

Men så fel jag hade, så oerhört lurad jag blev. Det var istället vår gemensamma vän AnnaKarin Ranelf som tog ton, och som sedan tillsammans med sin pianist spelade fyra obeskrivbara låtar för oss. Bland annat Fields of gold som hon överraskade mig och Robert med på vårt bröllop för 14 år sedan och Somewhere over the rainbow. Vi det här laget kunde jag inte hejda min gråt längre. Vi kan kalla det att snorgråta… Och när jag inte trodde att jag kunde gråta mer säger AnnaKarin att hon fick feeling när Sophia ringde för några månader sedan och därför har skrivit en egen låt. Från min syster till mig ur min systers perspektiv de senaste åren. #snoooorgrååååt. Låten är något av det allra vackraste jag någonsin hört. Den kommer förmodligen att släppas på riktigt, så därför kommer jag inte berätta mer förrän det är gjort. Men då, då ska ni få höra på någon magisk. Läängtar efter att få spela den för er. Lovar att återkomma så fort jag vet mer.

Klipp till söndergråten Katrin. Kan lika gärna bada. Måste ändå sminka om allt. Gör bomben med kläderna på. Det får man när man fyller 40. Gött ändå.

Kan ju visa snabbt hur jag såg ut på söndag kväll med ögonmask mot puffy eyes efter all glädjegråt… Har på riktigt aldrig gråtit så mycket av glädje någonsin.

Efter bomben i poolen och dusch var det dags för matlagning, vin och finheter. Men det får bli ett eget inlägg för jag kippar fortfarande efter andan efter rördheten i att skriva om allt fint.

Kan inte med ord eller kramar nog tacka alla ni som var med och firade mig. Tack, tack, tack för att ni gett mig en av mitt livs finaste upplevelser!

Kram  från den snorgråtande 40-åringen

Just nu är jag världens lyckligaste. Sjukt läskigt att säga, men efter att ha firat min 40-årsdag på Villa Strömsfors med 18 fantastiskt fina vänner kan jag inte känna annat än ren lycka. Jag snorgrät mig igenom hela helgen med poolbad, överraskningar, matlagning, sång om systerskap, sång om vänskap, tal, makalösa presenter och vänskap. Inget kan någonsin överträffa den här helgen och kärleken jag känner just nu. Lovar att återkomma med ett lååångt inlägg inom kort men just nu är jag helt slut och måste vila ikapp mig lite inför allt  kul jag har i kalendern framöver.

De färgglada dagarna fortsätter och idag är det dags att dra vidare till en av mina favoriter – Lissabon.

Vad vi gör om dagarna? Äter gott, badar i kalla hav och varma pooler, upptäcker nya gator, planerar nya resor, pratar till punkt och bråkar om läggtider med barnen. Såklart man aldrig vill gå och lägga sig när det är varmt och mysigt.

På taket i lägenheten vi hyr via Airbnb finns en alldeles lagom stor bubbelpool, perfekt att svalka sig i när det blir för varmt. Vi bor förövrigt en minuts promenad från stranden och ändå upp från värsta vimlet. Har en karaokebar bredvid oss, haha, så vi har behövt öronproppar om nätterna.

Här om dagen var vi inne i den lilla staden Lagos för att kika lite, äta mat och se nya saker. Väldigt mycket färg även här.

Ett perfekt ställe att ta en lunch på i skuggan, kan varmt rekommendera The Garden Grill.

Igår tog vi en båttur för att se kusten från andra hållet, besöka en massa olika grottor och känna Altantens saltvattenstänk mot kinderna.

Ja, alla grottor ser ju ungefär likadana ut. Blir inga jätteroliga bilder från båten. Turkost vatten, gråa väggar och fina formationer.

Det stället som skiljer sig är väl Praia de Benagil. Med ett stort hål i taket på grottan. Väldigt känd och väldigt överbefolkad av simmare, snorklare, båtar, och kanotister.

En av Europas vackraste stränder Praia da Marinha, där vi var för några dagar sedan. Missa inte om ni är i närheten, men ta med egen fika, cafét var stängt när vi var där.

Kan varmt rekommendera en resa till Carvoiero i södra Portugal, men som svensk ska man komma ihåg att Atlanten är lika kallt som Vättern utan värmebölja om vinden ligger fel… I övrigt är det prisvärt, varmt och väldigt lugnt, precis vad vi behövde den här sommaren.

Vi flög från Jönköping till Lissabon med byte i Frankfurt och bokade som sagt boende via Airbnb. Sedan hyrde vi bil i Lissabon och bilade ner till kusten, och idag är det dags att åka tillbaka för att tillbringa fyra härligt dagar i Lissabon innan hemresan. Vi gillar verkligen att byta ställe när vi reser för att se nya saker och upptäcka nya favoritställen. 

Blir så himla glad när jag får meddelanden från alla möjliga personer som sett mina bilder när de suttit på tåg över hela landet och bläddrat i senaste numret av Kupé.

Reportaget handlar om Dalslands i särklass mysigaste ställe, Not Quite som jag ju har skrivit om tidigare här, och om grymma Katinka Svedberg som precis tagit över bistron.

Ni hittar tidningen på närmaste tåg. Trevlig läsning.

Att semestra i södra Portugal är helt klart färgglatt och ännu mer kommer det bli när vi ska vidare till Lissabon i slutet av veckan. Tjohoooo.

Tankarna går till vår bröllopsresa på Curaçao eller till grymma gänget på nystartade Just wanna have fun. Heja färg liksom.

Såklart man kan ha tyll till affären när man är på semester.

Alltså så himla fin förpackningsdesign.

Till och med rördragning och gamla slangar blir fina när man strosar runt här.

Skulle verkligen vilja ha den här kulören på något hemma, men det passar liksom inte in på samma sätt i Sverige.

Till och med himlen är färgstark. Tänk va mycket det gör med lite färg.

Godmorgon Carvoeiro. Godmorgon Portugal. Jag tror vi kommer trivas. Nu när vi äntligen är på plats efter borttappat bagage och fel hyrbilar i oändlighet. Här kommer vi hänga i en vecka nu och utforska grottor, bada, sola och upptäcka. Sen drar vi vidare till en av mina favoritstäder Lissabon några dagar innan vi kommer hem igen. Fint så.

För er som ska till Lissabon har jag och Sara Landstedt gjort en cityguide dit. Den hittar ni här.

Kunde inte låta bli att ta fram kameran och låta Flora gå loss med tyllkjolen från Ikea, den lilla vintageöverdelen med puffärm och en massa fina spetsdukar som jag fyndade på Erikshjälpen för några veckor sedan. Nygårdsanna i miniformat liksom.

[Foto Katrin Bååth]

Igår stod det 40-årsfest för min fina vän Sofia på schemat. Hon hade pimpat hela trädgården för fest. Så himla fint. Dukning med sommarblommor och linneservetter mitt på altanen. Ett badkar fyllt med prosecco, öl, nyponrosor och is. Hur himla härligt! Och proseccon kunde förstås pimpas med valfritt plock. Självaste 40-åringen i egen hög person. Stor grattis fina Fia!Sofia och Jakob har stans absolut mysigaste altan. Häst – frågor på det?!Om man gillar Adelins altan så ääääälskar man deras lilla inredda garage. Världens gulligaste.Perfekta stället att festa ända in på morgontimmarna. Vi stannade visst till 03.30-isch… Oooops.Av oss i närmaste gänget fick Fia en resa till Palma, så i augusti åker vi fyra tjejer på en riktigt härlig långweekend. Längtar! Om vi är trötta idag – svar jaaa. Men det var sjukt värt det.

Ett hett tips när vädret visar sig från sin allra bästa sida och svetten därför rinner ner längst ryggraden. Solfjäderns återkomst. Är det inte typ det vackraste ens öga någonsin skådat dessutom. Den här har jag köpt för flera år sedan på Mallorca. Jag gillar att den är clean och passar till allt. Har också en större vinröd variant som jag varierar med. Jag älskar att den ger mig lite fläkt när jag som mest behöver det. Den är min ständiga följeslagare just nu. Spår att vi inom kort kommer att få se solfjädrar på t ex Artilleriet och i alla inredningsbutikerna. Och att vi snart även hittar stora solfjädrar på var mans vägg igen. Jag själv är faktiskt riktigt sugen. Men har inte hittat den rätta än.

När jag trodde att Tändsticksområdet inte kunde bli vackrare än förra veckan när körsbärsblommorna blommade…. Kom jag dit till det här imorse. Överallt hade det landat blommor.   Cyklarna som stått över natten var alldeles täckta av blommor.  Och bladen yrde i skyn.   Vad kan vara vackrare i korgen än det här liksom.  Jag tror jag dog en smula och kom till Körsbärsdalen i Bröderna Lejonhjärta. Kunde inte hålla mig från att packa alla påsar jag hade med mig fulla av blad för att kunna torka till ett jobba jag ska göra inom kort. Håll tummarna nu för att det funkar.

För en vecka sedan hängde jag i Norrtälje för att lansera vår nya tapetkollektion Kubel Kids. En barnkollektion som vi på Sandberg Wallpaper har tagit fram i samarbete med min kära blogkollega Anna Kubel. Kollektionen är en pop-up kollektion på tillfälligt besök.Jag har många favoriter från kollektionen helt klart, men kolla in den här bilden som Anna tog till tapeten Morängen… Magisk. Blommorna i Morängen mäter mellan 150–200 cm vilket gör att det känns som att man är liten och går igenom en stor äng. God mat och en massa härligt folk.Alltså kolla vårt samarbete med Betón. Vi har tagit fram en limiterad upplaga av mockasiner i mönstret Ava. Ni hittar dem i vår accessoarshop. Visst vill man köpa även om barnen har passerat 3 år för lääänge sedan…Till kollektionen har vi också tagit fram en broschyr som visar hela kollektionen. Och djurmasker från mönstret Hollie. Min vän Linda bakade de allra mest perfekta macaronesen i exakta kulörer.Säg hej till Sprattelharen Stuart, en ursöt liten vän vi också tagit fram till kollektionen. Han finns till salu här.Kolla skisserna som Sara och Karolina gjort när de tagit fram kollektionen. Så fina. Tygmärken är också en del i vår kollektion. En räv och två ekollon att stryka på kläder eller andra prylar i tyg. Vilken himla härlig kväll det blev, tack alla som förgyllde den.