Oj så länge jag har sett fram emot att äntligen få tillbringa tid på Villa Strömsfors igen med min parhäst Malin Lindner. Det här var tredje gången vi anordnade Kreativ Kickoff för kreatörskvinnor i villan. Och vi älskar varje sekund av det.

Som vanligt är det mycket förberedelser, men åh så kul det är. Och när vi är igång hinner jag aldrig riktigt fota som jag vill så bilderna i det här inlägget är bilder jag tog på rummen när alla gäster åkt hem och jag gick runt för att se så ingen glömt något.

Alltså vilket gäng det blev. Vi fick nästan 70 anmälningar när vi gick ut med att vi skulle anordna kickoffen. För att se alla inlägg och kolla in vilka som var med oss i villan den här gången kan ni kolla in #kreativkickoff2020. Ni hittar några av alla härliga blogginlägg från dagarna hos Fru Vintage, Helena Lyth, och hos Linnea.

Dukningen från första kvällen. Det här är något av det jag gillar mest med våra kick-offer – alla samtal, att vi alltid lagar all mat tillsammans och på sätt kommer varandra väldigt nära på kort tid.

Här ser ni Linnea & Johanna som är mitt i maten. Svamprisotto stod på menyn.

Och Anna Kubel var mitt i parmesanrivandet.

Medans några av oss lagade mat hängde Martina & Helena i vardagsrummet och dukade och skapade bordsplaceringar i form av loppor.

Det blev inte supermycket sömn under de tre dagarna vi tillbringade i villan, men vad gör väl det om tusen år. Man vill ju inte missa något.

Här är mitt favoritbadrum i villan. Badrummet i bröllopssviten. Här har jag bland annat fotat kampanjbilder till Sandberg när vi skapade L’Hôtel för två år sedan. Bröllopssviten är faktiskt det enda rummet i villan som jag aldrig sovit i.

Jaha, men vad gör vi på våra kick-offer då kan man undra? Den här gången hade vi besök av vår hemliga gäst Fru Vintage. Vi pratade om hur man bygger sitt eget varumärke, vad och hur man blir bättre på att ta betalt, hur man utvecklar sitt företag och så hade vi en session med foto och styling. Dagarna går enormt fort och man är lite som i en bubbla. Alla är lite nervösa när de kommer till lunchen dag ett, men efter några timmar känns det oftast som man har känt varandra för evigt. Samtalen runt bordet, allt som alla delar med sig av lockar till både tårar, skratt och galan upptåg. Sånt som berikar mitt liv och min kreativitet enormt.

Och så kommer vi till frågan som alla ställer till oss just nu – blir det fler gånger? Svar Ja. Vi har ett nytt datum på gång framöver. Håll utkik i våra kanaler så lovar vi att återkomma med mer info och nya datum.

I onsdags var det så äntligen dags att visa världen vår nya kollektion L’Hôtel. En kollektion som vi på Sandberg har jobbat evinnerligt hårt med sedan jag började som kreativ chef för drygt ett år sedan.

Vi bjöd in en massa härliga kreatörer till Villa Strömsfors för att fira lanseringen. Jag gjorde en mastodontdukning, helt i kollektionens tema. Att göra dukningar är något av det bästa jag vet, men också det allra mest tacksamma sättet att få gästerna att uppleva kollektionen. Guldskarabéer på tallrikarna, präglade servetter, hattar, sidenblommor, doftljus och rekvisita från imagebilderna som hör till kollektionen. Det är detaljerna som gör helheten och skillnaden enligt mig.

Spellistan ljöd när gästerna anlände. Ja, såklart har vi gjort en egen spellista till kollektionen. Alla sinnen måste få sitt. Här checkar Sofia Mokkasin in på L’Hôtel Sandberg.

Vi byggde små stilleben från kollektionen överallt i villan. Allt för att man skulle få känslan av att villan var vår för ett dygn.

Till den här kollektionen har vi för första gången sedan 90-talet sätt igång bårdmaskinen. Och kolla denna gudomligt snygga bården, vill ha denna hemma! Bakom bården ser ni den gula färgställningen av Audrey, en röd Marion och en mörk Chloé.

I ett av rummen på nedervåningen i villan tapetserade vi med den ljusgröna Marion inför lanseringen. Det här för övrigt den tapeten som de flesta av våra gäster röstade på som storsäljare i kollektionen, vi får väl se om de har rätt. Personligen tror jag på denna eller denna. Och den här är så himla fin, så den hoppas jag mycket på.

Sara Landstedt (fotograf till kollektionen) bar en Raphaelscarf till frukosten, så himla fint att ha den i håret så.

Till kollektionen har vi tagit fram accessoarer i form av silkesscarves i 100% äkta silke. Finare kan det inte bli. Just nu är scarves den finaste och härligaste accessoaren jag vet. Jag bär mina knutna på väskor, runt handleden, i håret eller som knytblus, som Sofia fångade så fint i sitt inlägg här.  Ja, när vi ändå pratar om det blogginlägget så kan jag förövrigt berätta att jag började gråta när jag läste hennes fina ord, både om mig, om Sandberg och om kollektionen. Tack Sofia!

Testade min scarf på Flora också, så himla fin.

Okej, så förutom att våra designerns berättade den allra finaste historien om inspirationen till kollektionen, om skissande, Parisresan och bårderna, vad gjorde vi i villan egentligen…

Bland mycket annat så lagade vi mat, eller ja, inte jag, jag skötte markservicen, men våra gäster lagade mat. De fick nämligen i uppgift att tolka kollektionen genom att laga fransk mat.

Sara & Elin är i full gång med smördegspizza tror jag.

Jasmina, Karolina & Linda bjöd på soppa med inspiration från grön Marion.

Ida fixar innehåll till tårtorna.

Louise och Sara verkar ha kul i köket i alla fall.

Och Emma & Emmie hade full koncentration på rödbetspajen.

Vi hade sjukt kul och när tårtgruppen skulle presentera sitt bidrag med inspiration från Julie, skrattade vi så vi grät. En perfekt avslutning på kvällen.

Kvällen blev till natt, några tog ett dopp i poolen, andra en bastu, sen knoppade vi in och somnade till doften av L’Hôtel.

Sandra var tidigast av oss alla uppe för att göra varma croissanter och allt annat som hör en fransk frukost till.

Vad sägs om baguette, brie, yoghurt, ägg, rostat bröd, päron och varma croissanter. Yummie.

Anna Kubel living the collection.

Stort tack till alla våra eminenta gäster Sofia, Anna, Emma, Petra, Anna Kubel, Jasmina, Linda, Louise, Elin, Ida, Niki, Sara L, Ida W, Mia L för att ni ville komma och fira kollektionen med oss!

Vet nästan inte ens hur jag ska kunna få ihop det här inlägget för att göra det rättvist. Har dragit på det några dagar nu för det är svårt. Svårt att visa hur fantastiskt enastående magiskt det var att fira sin 40-årsdag på Villa Strömsfors.

Några av er vet att jag sedan 1,5 år tillbaka hade bokat en helt annan festlokal. Och att tanken var en riktigt stor fest med hippietema. Just därför har jag sparat på sidenblommor i över ett år nu. I stort sett varje gång jag varit på loppis har jag kommit ut med hela korgen fylld av billiga begagnade sidenblommor. Jag hade sett en hel blomstervägg framför mig i den där ladan jag bokat.

Men så började det dra ihop sig till att skicka ut inbjudningar till festen och jag kom på mig själv med att jag inte tyckte att det var kul. Jag som älskar att anordna och fixa fest över allt annat. Jag försökte fundera ut vad det var som gjorde att lusten inte fanns och att allt bara kändes trist, jobbigt och opepp. Efter tre år av totalt kaos i våra liv var det lugn och ro jag behövde. Eller behöver. I allt. Jag behöver samla mig. Lugna ner tempot. Och umgås med mina närmaste. Ha en mognare fest. Inte så mycket dricka. Mer kärlek, värme, vänskap och god mat. Så jag bestämde mig.

När jag och Robert var på Villa Strömsfors i våras föll jag pladask. Ville inte åka hem. Och jag ville visa villan för alla jag kände, för jag visste att de skulle känna likadant.

Vilken plats på jorden kunde vara mer perfekt för att fira sin 40-årsfest på liksom.

Så vi firade alltså min fest här. På Villa Strömsfors utanför Svenljunga, mitt i ingenstans. Men samtidigt i himmelriket.

Vi hyrde hela villan, vilket man kan göra årets alla dagar. Då klarar man sig själv, lagar sin egen mat i köket osv.

Villan har 9 rum, och 19 sängplatser. Så fick det bli. 19 personer, vänskap, mat, vin, bad och kärlek.

När alla kom klockan 14.00 började det regna. Men vi startade med fika i punschverandan så det gjorde liksom inte så mycket.

Farmor Alice sockerkaka med blomsterströssel och kaffe.

Sen ville de flesta bada även om det regnade så vi hängde vid poolen under taket i pergulan och drack bubbel.

Klockan 16.00 ungefär ville min syster så gärna att alla skulle samlas i lilla matsalen, hon ville hålla ett litet tal sa hon. Så vi samlades där i morgonrockar och badhäng med bubbel i handen. Sophia började prata och redan innan hon sa sina första ord grät jag floder. Hon harklade sig och sa att hon ville sjunga en liten sång. (OBS! Hon är helt tondöv och har aldrig sjungit i hela sitt liv). Jag trodde att hon kanske skulle rappa sig igenom något slags musikaliskt stycke… Musiken börjar och en magisk sångröst tar ton. Vid det här laget kände jag mig trygg – hon skulle mima till en spotifylåt. Skönt…

Men så fel jag hade, så oerhört lurad jag blev. Det var istället vår gemensamma vän AnnaKarin Ranelf som tog ton, och som sedan tillsammans med sin pianist spelade fyra obeskrivbara låtar för oss. Bland annat Fields of gold som hon överraskade mig och Robert med på vårt bröllop för 14 år sedan och Somewhere over the rainbow. Vi det här laget kunde jag inte hejda min gråt längre. Vi kan kalla det att snorgråta… Och när jag inte trodde att jag kunde gråta mer säger AnnaKarin att hon fick feeling när Sophia ringde för några månader sedan och därför har skrivit en egen låt. Från min syster till mig ur min systers perspektiv de senaste åren. #snoooorgrååååt. Låten är något av det allra vackraste jag någonsin hört. Den kommer förmodligen att släppas på riktigt, så därför kommer jag inte berätta mer förrän det är gjort. Men då, då ska ni få höra på någon magisk. Läängtar efter att få spela den för er. Lovar att återkomma så fort jag vet mer.

Klipp till söndergråten Katrin. Kan lika gärna bada. Måste ändå sminka om allt. Gör bomben med kläderna på. Det får man när man fyller 40. Gött ändå.

Kan ju visa snabbt hur jag såg ut på söndag kväll med ögonmask mot puffy eyes efter all glädjegråt… Har på riktigt aldrig gråtit så mycket av glädje någonsin.

Efter bomben i poolen och dusch var det dags för matlagning, vin och finheter. Men det får bli ett eget inlägg för jag kippar fortfarande efter andan efter rördheten i att skriva om allt fint.

Kan inte med ord eller kramar nog tacka alla ni som var med och firade mig. Tack, tack, tack för att ni gett mig en av mitt livs finaste upplevelser!

Kram  från den snorgråtande 40-åringen

Just nu är jag världens lyckligaste. Sjukt läskigt att säga, men efter att ha firat min 40-årsdag på Villa Strömsfors med 18 fantastiskt fina vänner kan jag inte känna annat än ren lycka. Jag snorgrät mig igenom hela helgen med poolbad, överraskningar, matlagning, sång om systerskap, sång om vänskap, tal, makalösa presenter och vänskap. Inget kan någonsin överträffa den här helgen och kärleken jag känner just nu. Lovar att återkomma med ett lååångt inlägg inom kort men just nu är jag helt slut och måste vila ikapp mig lite inför allt  kul jag har i kalendern framöver.

Det känns faktiskt som att den här villan talar till mig. Eller ja, skriker till mig kanske. Katrin – kom och bo här förevigt. Katrin kom tillbaka. Bara kolla hur fint melimelisoffan passar in trots att den är ny och villan är gammal. Älsk.Ja just det, det var ju inga mindre än Lisa Lemke och Anna Starrén som skymtade förbi i förra inlägget. Lisa och hennes Prostens Pizza stod för maten och Anna serverade.Och en finkudde signerad Emma von Brömssen passar också finfint in i alltet.Även hon hamnar på bild här i villan…Originalkakel från italien om jag inte minns helt fel. Tur det finns raggsockor att köpa, tänk va mysigt en höstdag att krypa ner i en fotölj och dricka varm choklad. I det här rummet sitter det kvar originaltapeter. Kolla bården. Jag döör så cool. Sen var det dags att sätta på silverpjucksen, sminka fejset och ta en drink innan maten. Kolla dessa, typ det vackraste jag någonsin sett i flaskväg. Tydligen apäckliga, men ingen kan någonsin ta ifrån dem att de är magiskt vackra. Från baren kan man tjuvtitta in i köket. Så fint så man inte kan sluta kika in.

Ja, som ni märker har det inte ens blivit kväll på bilderna –  så jag återkommer med fler inlägg… Natten var ung, pizzorna nybakta i murstocken och sällskapet magiskt. 

Här kommer första delen av bilder från Villa Strömsfors eller ja, vi kan kalla inlägget – Jag tror jag har hittat paradiset… Behöver jag berätta att jag tog över tusen bilder i helgen när vi var på Villa Strömsfors… haha. Kunde inte sluta. Här kommer del I. Vi blev incheckade i rum 7, det blå rummet. Såklart med handgjorda kolor och Pellegrino vid sängen.Ett badkar stort som en halv pool och med detaljer överallt. Kolla bara hur fint elementet är. Vi tog en rundtur i huset för att känna in oss och för att låta kameran minnas hur fint det var. I stora salen var det uppdukat inför kvällens måltid. Magiskt vackert!Ja ni fattar att mitt kreativa hjärta stannade av älsk.Vi satte oss ner för en kopp kaffe och frukt. Fick sol i ögonen, kaffe i magen och kärlek i hjärtat.Två av mina kreatörsfavoriter spatserade förbi för att kika runt innan middagen.

Vilka detta var och vad som hände sen får ni läsa om i nästa inlägg….