Den bara hängde där. Jag blev helt tagen. Fick ståpäls. Den var tvungen att bli min… Det är den här bilden jag pratar om. Verket heter ”Next to you” av fotograf Lisa Agurén. Och vet ni va, jag blev inte bara ägare till magisk fotokonst, jag lärde också i samma veva känna världens härligaste människa Lisa. Såklart var det naturligt att ta en lite närmare titt på Lisa och hennes kreativa själ. 
Hej Lisa, vem är du?
Jag skulle nog beskriva mig som en pratsam sökare med stora tankar, känslor och frågor på gång samtidigt i mitt inre. Jag är både sorgsen och glad, tror på magi och på vetenskap. Min drivkraft är sådant som på något sätt berör mig, jag är nyfiken och har alltid något projekt på gång i stort som smått. Jag lever med min man och våra två barn i Kortebo, Jönköping, arbetar deltid som lärare och deltid som fotograf.
Vad är kreativitet för dig?
För mig är kreativitet ett livselixir, en livgivande kraft som ligger djupt rotad i människan. Jag önskar att alla människor hade möjlighet att utgå från sin nyfikenhet och se vart den för en. Det kan nog verka konstigt att jag lägger mycket av min tid på att göra saker som kanske ingen behöver, men ibland tror jag vi missar vad som egentligen är viktigt i livet. Kreativitet handlar inte just om effektivitet eller perfektion. För mig står kreativitet för nyfikenhet, fantasi, undersökande och med den kan man öppna dörrar som annars hålls stängda.
Vad driver dig?
Jag lever ständigt med en stark längtan efter något och i mitt kreativa uttryck utforskar jag just det – längtan. Det är en stark kraft som inte ger efter förrän jag funnit en glimt av det jag för tillfället söker.
Vem eller vad inspirerar dig?
Personliga möten med andra, tystnad, nya platser, en lund med knotiga äppelträd, ett musikstycke, en sönderläst bok, bilder, kläder, fina dukningar, silkeslena kronblad på en stark stjälk, en vacker penna, en halvvissen ros, en gammal vind, barns tankar, ett frö som gror, en varm sol efter en kall vinter. Ibland kan en glimt i en blick, eller en liten detalj som sättet att röra sin hand, väcka något i mig och ge mig inspiration. Människor som vågar visa sin skörhet är paradoxalt så starka, det är vackert tycker jag och det inspirerar mig.
Första gången jag såg din konst ställde sig håren på mina armar.
Vad får dig att rysa av glädje?
Jag får rysningar när jag upplever något som kommer i samklang med exakt den känsla som jag för tillfället har, eller med något som jag går och tänker på, kanske jobbar med i mitt inre på något sätt. Det som träffar mig når fram till något som jag annars inte kommer åt, jag kommer till kärnan på något sätt. En abstrakt känsla som jag bär på blir konkret. Ett musikstycke, ett fotografi eller ett djupare möte med någon kan ge mig gåshud. Jag ryser när jag känner total närvaro, den känslan kan jag bli förälskad i och längta tillbaka till. Så får jag även rysningar av att följa andra människors väg och se dem börjar skina inifrån när de känner att de får vara dem de är tänkta att vara.
Vem ser du upp till?
Jag ser upp till människor som letar efter sig själva och sitt uttryck. Jag har många livskonstnärer omkring mig och dem jag ser upp till. De som tror på sig själva, de som bär på en ödmjukhet inför vetskapen att de funnit något men ändå ständigt är i rörelse. Jag älskar när jag ser glimten i ögat hos en person, när jag ser Det. Då faller jag pladask.
Vad gör du en vanlig dag som kreatör?
Går upp tidigt och fokuserar fullt ut på det jag ska göra. Jobbar ganska disciplinerat och noggrant. Glömmer att ta rast. En fotodag kan se ut på många olika sätt; skapa stilleben, leta upp rätt ljus, provfota, ta fram kläder till porträtt, fotografera, titta på andra bilder och försöka lära mig något nytt, sitta med fakturor och beställningar, ta fram bilder för tryck. När jag arbetar som lärare i musik, bild, matematik och no försöker jag tänka kreativt. Alla lär sig på olika vis och för att kunna lära ut på olika sätt krävs en kreativitet. En ledig dag kanske jag odlar, går på loppis, syr.
Kan du beskriva din relation till ljus…
Jag är en ljussökare. Jag tänker mycket på hur en liten ljuskälla kan räcka för att få ett mörkt rum ljust. Ljus och skugga är varandras förutsättningar. När ljus och skugga möts skapas något fint. Jag tänker att det vackra ligger just i det sköra som samtidigt är starkt. Mystik och ljus i kombination.
Vart plåtar du helst?
Där det finns tillgång till skugga och ljus. Gärna i omgivningarna där jag bor där det finns ödetomter och gamla förfallna hus. Men det var ju alldeles underbart att fotografera på solrosfält i Toscana, såklart.
Vem plåtar du helst?
Människor som accepterar sig själva är lätta att fotografera. Det är lätt att fotografera en person när ett möte mellan oss uppstår. Mötet kan ske under själva fotograferingen, det är inte alltid vi pratar så mycket innan. Vi bara kör igång och jag försöker följa den jag fotograferar samtidigt som jag försöker styra eftersom det är jag som ser hur uttrycket blir på bild.
Vad plåtar du helst?
Gärna lite oldstyle. Mystik. Ljus. Jag är noga med hållningen hos den jag fotograferar och ifrån vilken vinkel bilden tas beroende på vad det är jag vill uttrycka. Eller hur blommorna ligger i förhållande till varandra. Händer är spännande att fotografera, de har någon symbolik över sig. När jag lägger ett stilleben håller jag på tills jag är nöjd, jag har ingen riktigt plan – det får växa fram. Så är det med många av mina bilder, de växer fram under tiden jag fotar – därför kan jag aldrig ha en exakt plan på hur bilden ska se ut. Däremot kan jag bestämma vilka blommor som ska vara med (där styrs jag ofta av vad som finns att tillgå), vilka kläder, var någonstans jag ska fotografera. Resten utvecklas under tiden jag fotograferar.
Vad är ditt drömprojekt?
Att fotografera en klädkollektion som jag själv tycker om skulle vara väldigt roligt. Duvor, korpar, rådjur eller varför inte lejon med i bilden? Det är ett område jag gärna skulle vilja utforska, men det kan vara lite svårt att ordna själv.
Vad är du stolt över?
Jag är stolt över att jag är hårt arbetande och samtidigt lyckas hålla kvar min kreativitet och nyfikenhet. Att jag år 2015 tog tag i en liten dröm att fotografera och vågade gå på den, öppna ett officiellt instagramkonto, sedan gå ner i tid på mitt jobb för att läsa fotografi – det är jag stolt över. Jag är även stolt över att jag i helgen sydde en klänning som egentligen var alldeles för svår att sy. Jag är stolt över att jag tar tag i saker som egentligen känns för svåra, att jag utmanar mig själv, är i rörelse. Jag är även stolt över många människor runt omkring mig som jag tycker är fantastiska på så många sätt, stolt över att ha dem i min närhet.
Vad har du på gång framöver?
Jag har lite olika saker på gång, närmast ska jag driva Scandinavian Photographers fotosida på instagram under nästa vecka, jag ska ordna med kortbeställningar till butiker och så har jag några fotoprojekt. I skolans värld är det alltid massor på gång. Just nu önskar jag att dygnet hade fler timmar.
Vart kan man hitta din konst och dina bilder?
Just nu finns ett urval av mina kort och posters i några blomster- och inredningsaffärer runt om i Sverige. Jag deltar även på Jönköpings Designmarknad. Fotografier kan beställas genom mejl (se hemsida). Jag har varit med på några utställningar men har ingen utställning på gång just nu.
Jag kan lova att ni kommer få se väldigt mycket mer av Lisa framöver…
Foto: Lisa Agurén
Om ni har vägarna förbi Jönköping så missa inte ett stopp på Galleri Tegel, utställningen hänger januari ut.
Det var fullt hus och så himla trevligt när det händer något sånt här i stan.
Den här tavlan Next to you är anledningen till att jag ens träffade Lisa, det var kärlek vid första ögonkastet när jag var ”bara var tvungen” att köpa ett ex av den här förra året.
Trevlig kväll, massa folk och avslutning med grym mat och nyfunna bekantskaper. Bra fredag helt klart.
Vad som fick följa med mig hem… Fragile såklart. Kan inte slita blicken ifrån den. Och Lisas bild tillsammans med Josefines poesi fick mitt hjärta att slå volter…
Om ni har vägarna förbi Jönköping så missa inte ett stopp på 
Det var fullt hus och så himla trevligt när det händer något sånt här i stan.
Den här tavlan Next to you är anledningen till att jag ens träffade Lisa, det var kärlek vid första ögonkastet när jag var ”bara var tvungen” att köpa ett ex av den här förra året.
Trevlig kväll, massa folk och avslutning med grym mat och nyfunna bekantskaper. Bra fredag helt klart.
Vad som fick följa med mig hem… Fragile såklart. Kan inte slita blicken ifrån den. Och Lisas bild tillsammans med Josefines poesi fick mitt hjärta att slå volter…
Den bara hängde där. Jag blev helt tagen. Fick ståpäls. Den var tvungen att bli min… Det är den här bilden jag pratar om. Verket heter ”Next to you” av fotograf 
Hej Lisa, vem är du?
